Lerklining i testrummet

6 juli, 2020

Ett alternativ till vinddukar av olika slag är den praktiska lerkliningen. Den är också ett bra sätt att hålla möss borta, de äter ju enkelt upp duken, men en tre centimeters tjock lerkaka tar de sig inte igenom. Ha!

Det här är vårt första försök och det visade sig vara… Nämen, inte så svårt eller jobbigt som vi tänkte oss. Inte heller så smutsigt som vi trott! Men tungt var det, jag fick tillbaka min gamla foglossningssmärta som ett brev på posten.

Däremot var leran ett härligt material att arbeta med, anpassningsbart och levande. Det bästa var ändå att man, helt utan dåligt samvete, kunde lägga sina barn att sova i huset samtidigt som leran torkar. Det enda innehållet i lerkliningen är lera, sand och hackat lin (som funkar som armering). Inte värre än ett besök i sandlådan således.

Dag ett började vi med att fylla hålrum och sprickor med blandningen (som bestod av tre delar sand, en del lera, en del linhack och en-två delar vatten). Vi testade oss fram med konsistensen, det är nog kinkigare med den på väggarna tror jag. På golvet tar det väl bara längre tid att torka om det är för blött t ex, rätta mig gärna om jag har fel!

Dåligt väder för solsemester, men ok temperatur för lerklining.

Dag två började vi fylla hålrummen i trossbotten med lerblandningen. Det blir en lerkaka där helt enkelt. Ovanpå den kommer vi (om tre veckor ungefär) att lägga på träfiberisoleringen iCell. Och sen är det klart!

Eller nä, det är det inte, för vi ska klina 1/3 av väggarna också. Den gamla bröstningen som vi hittade under ett lager mineralull ska vi flytta ut och sätta upp igen. Sen återstår andra frågor: vad gör vi med väggarna sen? Vi lutar åt att testa att tapetsera på lumppapp, men på vad? Typ plywood? Vet ej, måste undersöka!

Så här idylliska är vi ej hela tiden. Verkligen inte.
Vet ni vad jag ska göra?