Strukturella problem bortom partipolitiken

Nu är det full fart på valrörelsen och jag måste erkänna att trots att jag är mycket intresserad av politik så har jag väldigt svårt för dryftandet mellan partier och block som blivit alltmer dominerande i debatten. Om det beror på att retoriken haft en egen utveckling där journalister och media varit medskapande, eller om det är ett ökande tryck i konkurrensen av väljare låter jag vara osagt.

Jag känner i alla fall tydligt att fler med mig håller på att tröttna på debatten som man märker syftar mycket på att visa hur dålig den andre är för att förstora sig själv. Ibland tänker jag att jag som måste skärpa mig och rätta mig i ledet. Det är ju så här vårt demokratiska system är uppbyggt. Det vill säga med partier som ska tävla om rösterna och om att få förtroendet att regera vårt land. Men nånstans tror jag på en förändring. Eller snarare att den är helt nödvändig och därför så starkt hoppas på att det ökade missnöjet ute i vårt land kan leda till ett paradigmskifte.

Förtroenden måste byggas upp och förtjänas som i vilken relation som helst. Kanske är det dags att regeringen, hur den än kommer att se ut börjar tänka på det. Det är inte urbaniseringen som är deras huvudman, det är heller inte marknadskrafterna. Det är vi medborgare som deras förtroende ska bygga på och att den har fått sig alltför många törnar är en stark anledning till att jag fortsätter argumentera för en förändring bortom partipolitiken. En förändring som känns rätt är att ändra hur resurser och åtgärder kanaliseras ut i våra regioner
När vi gick med i Europeiska unionen kom regionalpolitiken att handla om att regionerna själva ska bedriva utveckling genom projektmedel från olika strukturfonder. Redan här kan vi stanna upp och fundera över hur det påverkar redan hårt ansatta kommuner. Dels ska man ha resurser för att söka projekten, sen ska man klara av att genomföra dem och sist men inte minst ska man klara av att implementera nya metoder som kräver resurser som inte finns utan projektmedel. Det går bara runt och ger inte möjlighet att bygga upp vare sig det human- eller strukturkapital som skulle kunna utjämna regionala skillnader i ett långsiktigt perspektiv.

Att detta är ett problem blir aldrig en fråga för vare sig regeringen eller regionalt utvecklingsansvariga eftersom det är strukturella och partiobundna. Därför behovs nya sätt att bedriva politik i vårt land och kanske borde nästa mandatperiod gå ut på att göra om och göra rätt för att vinna medborgarnas förtroende tillbaka.

Detta är en ledare från Lokaltidningen som jag har rätt att dela vidare på min blogg.