Äppelkräm, första brasan och höstljuset.

 

Äppelkräm. Jag kokade en liten omgång med massor av kanel till kvällsmaten ikväll.

Ljummen och med kall mjölk till.

Och det slår nästan aldrig fel. När den första äppelkrämen är kokad så brukar det kännas bra att tända höstens första brasa i järnspisen. Kanske inte så mycket för att huset är kallt än, men lite svalare, och ute är det ganska ruggigt. Kan inte bestämma mig för om jag älskar ljudet av brasan mest, eller doften. Så här när man eldar mest för mysets skull är det underbart. Sedan när man eldar för jämnan för att huset ska hålla en temperatur högre än 14 grader känns det inte lika härligt. Bäst att passa på att njut-elda helt enkelt.

Färgerna ute är så höstiga även om träd och gräs till viss mån återhämtat sig från torkan och grönskar lite igen. Men det är nåt med ljuset, eller hur? Klarare och djupare på nåt vis. Halmbalar i kvällsljus är något visst. Var bara tvungen att springa ut häromkvällen för att fånga ljuset och färgerna mot lagårdsväggen. Halmgult och falurött är fint ihop.

Äppelkräm, gula halmbalar och höstens första brasa. Höstmyskänslor så det förslår. Nu hoppas jag på en lång höst, kanske lite brittsommar och många veckor kvar till frost.