Fredagsryck, järnspis och glöggpremiär.

Vissa saker tar längre tid än andra att komma till skott med. Vi har bott i vårt hus i snart nio (!) år, och många av de åren har vår fina murade spis i köket varit i behov av en uppfräschning. Men det har helt enkelt bara inte legat högt på prioriteringslistan, utan fått vänta, även om det varit en relativt enkel sak att fixa. Men så plötsligt händer det. Häromdagen bara fick jag för mig när jag åkte förbi färgaffären att jag skulle slinka in och köpa en burk färg. Tänkte att jag kunde måla en liten, liten bit i taget. Typ två minuter här och två minuter där och så tillslut skulle det bara vara gjort.

Imorse hade jag inte en tanke på att få det gjort, men efter barnens frukostbestyr, och när Britta somnat för sin förmiddagslur så satt jag i kökssoffan med min kopp kaffe, och då kom det. Rycket. O som jag önskar ibland att jag kunde vara bättre på att få saker gjorda utan ryck. Att planera och kanske framförallt hålla mig till planeringen jag gjort. Men jag är en person som nog bäst får saker att hända spontant. Improvisation är min grej, även om jag försöker bli bättre på att följa planer och färdiga koncept. Puh.

Jaja. Åter till rycket. Rycket handlade först bara om att testa färgen i ett hörn. Men det är ju så fantastiskt roligt att måla när resultatet blir bra. Plötsligt insåg jag exakt HUR hemsk spisen sett ut de senaste fem åren. Knappt vit, utan grågul-sunkig och prickig av flugbajs. Urk. Och hux flux var hälften av putsen målad, och snart alltihop och färgburken tom.

Och vilken skillnad sen! Samma känsla som när den första, vita, rena snön kommer och lägger sig över höstens gråa dassighet. Så vitt!

Att resten av köket nu plötsligt ser helt gulaktigt i tonen försöker jag se som något positivt. Då blir det målat snart det också. Om jag får ett ryck vill säga. Men det brukar ju hända med jämna mellanrum.

Järnspisen och den murade spiskåpan är verkligen det finaste i hela huset. Glömmer aldrig första gången jag klev in i Kullaköket och såg det. Dröm. Järnspisen ska få sig en omgång spissvärta också, så är vi väl förberedda för julstök och julkök. Ebbes Bruk. N.26. en riktigt pärla.

Bakugn har vi med. Inte klokt att vi inte provbakat än. Vi lånade en rökkanal (eller vad man säger?!) till vårt sovrum när vi renoverade det, eftersom vi hade en idé om att sätta in en kamin där. Lånade från bakugnen alltså.  Sen kom vi på att kaminen inte skulle få plats däruppe ändå, och struntade i det. Synd, för nu går det inte att elda i bakugnen om vi inte flyttar tillbaka röret eller vad det är. Har noll koll på hur det här hänger ihop som ni märker,  mer vet jag inte än att det just nu inte går att använda bakugnen i alla fall.  Men fin är den.

Resten av köket blev ett smärre kaos såklart, med alla pryttlar som brukar samsas på vid spisen annars.

Men såhär framåt kvällningen är ordningen återställd, och glöggen på värmning. Vi hann med några timmar strosande på Astrid Lindgrens Världs höstmarknad på eftermiddagen. Glögg inhandlades, och ikväll är det premiär.