Livet som byggnadsvårdare ligger just nu lite på is kan man säga. Tvillingarna är här och jag är mer fyrabarnsförälder än jag är byggnadsvårdare för tillfället. Eller är jag det? Jag tokrenoverar ju inte, bara förvaltar huset kan man säga, så i någon mån kan man väl säga att jag byggnadsvårdar. För övrigt: FYRABARNSFÖRÄLDER??! Hur…
I oktober klarade jag fortfarande av att tänka på färg och också måla litegrann, mellan spyorna (jag är gravid och har hyperemisis). Då funderade jag ut lite olika färgkombinationer som skulle kunna funka i huset. Beställde färg. Gjorde färgschema. Sen hände inte så mycket mer, för jag gick i kräkide. Men nu fick jag plötsligt…
Måste man älska allt som är gammalt? Nja? En av sakerna jag inte är så himla stingslig med att ha kvar, eller i alla fall ha framme, är tapeter. Är det väldigt gamla tapetlager tycker jag förstås att man ska spara dem (att sätta gips ovanpå spännpapp kan vara en lösning. Eller ny spännpapp såklart!…
Ahh, peppen att blogga/instagramma är ungefär lika med noll. Det finns väldigt få saker i huset som är blogg- eller instagramvänliga just nu. Allt är fult, rörigt och ganska småäckligt.
Vi fick låna nycklarna av ägarna i Stockholm för att själva åka och kolla på huset. Det var väldigt skönt att i lugn och ro få gå runt och känna in huset och platsen utan en hetsig mäklare i hasorna. Skönt att kunna låta barnen springa upp och ner i trapporna utan att de störde…
Vi ska sälja vårt hus, utan att ha köpt något nytt innan, vilket är lite märkligt kanske. Men vi tänker att det får lösa sig det hela…
”Är det någon som är frisk?” skrev jag sist jag hörde av mig. Då var det fortfarande lite med skratt i rösten, ”vi kanske redan har haft Corona”. Haha. Skoj. Sen fastnade skrattet i halsen.
Herre. Gud. Är det någon som är frisk där ute? Här hemma vandrar virusen mellan familjemedlemmarna och det är i princip omöjligt att veta var den ena förkylningen börjar och den andra slutar. Det skulle inte förvåna mig om vi alla haft Corona utan att nån egentligen märkte det. Har ni sett den där illustrationen…
Patrik fick feeling i somras och började bygga ett lekhus av några lastpallar. August var väl måttligt road och Olle var egentligen lite för liten. Men när han istället flyttade huset till under Augusts klätterträd, utökade den med en liten veranda och gjorde en trapp blev den himla populär!
Att renovera ett hus tillsammans med en annan människa är en spännande upplevelse ändå. Lite som att få barn, saker ställs på sin spets och viljor ställs mot varandra. I julas skålade Patriks mamma och sa ”Grattis till att ni gjort huset så fint och att ni inte skilt er!” Hon har en poäng, det…
