Nu finns inget annat än sorgen

Det går inte att skriva om något annat just nu. Sorgen tar över. Förlusten är oåterkallelig. För många blir livet aldrig detsamma när 9 anhöriga, vänner, medlemmar, kollegor omkommer i en och samma krasch.

Nyheten slår till lika obönhörligt som själva händelsen och för en sekund stannar allt upp för oss som är på obehörigt avstånd, men ändå kan känna starkt med de drabbade. En sekund tar det för att uppfatta att något har hänt. En händelse som sen tar ett liv att bära. En saknad. Ett mörker där något spricker för att ljuset sen ska kunna sippra in. Sen. Inte nu. Nu finns inget annat än sorgen.

Sorgen lamslår och sätter det djupaste spår och det vi kan göra som medmänniskor är att ta hand om. Lyssna. Vara nära. Ge värme. Laga mat. Ta hand om eventuella barn som de som sörjer inte orkar med i sorgen. Ett kärleksfullt och handgripligt bemötande är avgörande för att ta hand om det akuta, men också för att stötta sorgearbetet på längre sikt.

Utan att veta kan jag tänka mig att när ens nära och kära går bort i en olycka som blir en nationell nyhet blir sorgen både svårare och lättare. Svårare med all publicitet men lättare när man är många som delar bördan. Nu pågår ett arbete med att ta hand om sorgen. Ta hand om de sörjande och deras sammanhang. Det och dem som berörs och det som inte orkas med just nu. Nu pågår också ett arbete med att utreda vad som förorsakat olyckan. Att söka svar.

Det går inte att skriva om något annat just nu i en blogg med rubriken Stad och land – Hand i hand för är det något som förenar oss människor så är det liv. Både det vi lever men också det som släcks och likt katten har 9 liv tror jag att dessa 9 själar lever vidare. Inget liv är förgäves. Alla har satt eviga spår i vår gemensamma oändlighet.

”Bortom allt jag drömt
finns du någonstans gömd
Aldrig blir du glömd
Jag vill alltid älska – aldrig glömma
Jag vill alltid älska dig”
Fritt från Carola Häggkvist – Jag vill alltid älska