Tänk vad en vecka kan göra skillnad

27 juli, 2019

Motorerna brummar med ett dovt puffande dygnet runt i dagarna 7. Vår lilla stad invaderas av besökare från alla möjliga håll och många av dem är bilburna med alla möjliga ekipage. Under denna motorvecka som infaller vecka 30 varje sommar är vi 7 gånger så många människor i Lycksele än vanligt. Det formligen jäser av människor och aktiviteter och man kan se campare lite var stans. Det går knappt att korsa en väg, eller åtminstone behövs en försiktighet som inte krävs andra veckor.
Överfullt istället för folktomt. Liv och rörelse, muller och musik långt in i den ljusa sommarnatten. Återföreningar i mängder när många utflyttande väljer att åka hem Motorveckan trots att de inte är så intresserade av själva eventen. Det är återträffarna som drar. Att få ses igen.

Årets program för Motorveckan

Det går inte att mäta hur mycket denna vecka ger vår lilla stad, eller hela vår kommun rättare sagt i form av intäkter och glada dagar. Hur handeln blomstrar och hotellen fylls. Hur mycket PR denna vecka genererar för Lycksele som kan innebära fler återbesök andra delar av året. Jo, men det kostar också kan man höra någon påtala. Det skräpas ner och det blir en del bråk osv. Men det går inte att jämföra med allt gott som veckan drar med sig. Dessutom bygger veckan på ideella krafter i föreningar av olika slag som tjänar pengar till sina verksamheter och som i sin tur gör kommunen attraktivare.

Motorveckan började med ett mindre arrangemang men har över tid växt till något helt fantastiskt. Jag tillhör inte dem som är mest intresserad av dagarnas innehåll och tema. Jag tillhör dem som nyper mig i armen av förundran över att vi får ha så här kul varje år. Att jag som bor här andra delar av året får se så många som flyttat återvända och trivas tillsammans och dessutom möta göra nya bekantskaper. Det är verkligen magiskt och jag känner mig extra stolt över att bo här och tror fler med mig känner detsamma.

TACK kära ni som jobbar för det här och till er som ännu inte hittat hit. Nästa år finns chansen igen.

Distriktssköterska är ett vackert ord
Nu har studentsången tystnat