Vård och vinst
En vid det här laget något uttjatad diskussion handlar ”vinster i välfärden”. Jag har skrivit om begreppet vinst vid ett flertal tillfällen här på bloggen. För ganska precis ett år sedan skrev jag den här texten:
https://blogg.land.se/bonde-pa-riktigt/rundbalar-och-kapitalism/
Bland annat skrev jag såhär:
”Vinsten är facit. När en viss kombination av arbete och kapital ger vinst är det signalen om att pusselbitarna har satts ihop på ett sätt som våra medmänniskor gillar och därmed belönar oss för. Vinsten uppkommer när värdet av den producerade produkten är högre än värdet av dess beståndsdelar. Ju bättre bitarna passar ihop, desto högre blir vinsten. Det innebär att allt fler vill lägga pusslet på precis det sättet. Det leder till att utbudet snart motsvarar efterfrågan.”
Debatten om ”vinster i välfärden” handlar nog egentligen om ifall det finns vissa verksamheter som inte är lämpliga att drivas med vinstintresse.
Frågan som givetvis infinner sig då är: med vilka andra intressen man kan driva verksamhet.
Uppenbart är att de som kritiserar vinstintresset inte förespråkar verksamhet driven med ett uttalat förlustintresse. Jag har svårt att tänka mig att verksamheter som drivs med uppsåtet att göra förlust, på något sätt skulle vara bättre än sådana som drivs i vinstintresse. I vilket fall skulle sådan verksamhet förr eller senare behöva avvecklas då pengarna tar slut.
Nä, jag tror snarare att det handlar om att man inte vill se några avkastningskrav från ägarnas sida, när man talar om verksamheter som drivs utan vinstintresse.
Men oavsett vilken typ av verksamhet vi talar som så behövs alltid kapital. Kapitalbehovet är givetvis olika beroende på typ av verksamhet. För att starta en gruva – eller för den delen en mjölkgård – behövs mycket kapital. Byggnader ska uppföras, mark och maskiner ska införskaffas och sådant kostar pengar. Vill man starta en konsultfirma så behövs inte lika mycket kapital, men ändå måste datorer köpas in och lokaler hyras. Dessutom måste de anställda konsulterna kunna få lön från dag ett.
Det är svårt att skaffa kapital till ny verksamhet – även om man kan visa kalkyler på att det satsade kapitalet ska ge ränta, alltså avkastning. Om ingen förräntning på kapitalet kan utlovas så är det hart när omöjligt att få tag i nödvändigt kapital. Varför skulle någon riskera pengar om det redan på förhand är sagt att kapitalet inte kommer att förräntas även om affärsidén visar sig vara framgångsrik och bärkraftig?
Om någon trots detta väljer att bistå med kapital, så måste det finnas någon annan typ av vinst än den direkta ekonomiska avkastningen som vederbörande är ute efter. Kanske kan det handla om att skaffa sig en formell eller informell maktposition? Kanske vill den som bistår med kapital så gärna att det aktuella projektet ska genomföras, att denne ser detta som en tillräcklig vinst i sig.
Jag själv har till exempel varit med och ”crowdfoundat” översättningen av en bok som jag väldigt gärna skulle vilja kunna läsa på svenska. Jag får ingen avkastning på mitt satsade kapital, annat än glädjen över att få möjlighet att läsa boken på svenska.
Jag är övertygad om att det går att få in kapital på detta sättet, men aldrig tillräckligt stora summor för att kunna finansiera större projekt.
De som är tveksamma till vinst som drivkraft för företagande inom vissa sektorer, tror jag anser att det finns en intressekonflikt mellan konsumentens intresse och kapitalägarens vinstintresse.
Jag kan inte säga att jag har lång erfarenhet av affärsverksamhet och företagande. Men den erfarenhet jag ändå har, säger mig att så inte är fallet.
När ett bolag inte visar vinst kan det bero på att den vara eller tjänst man försöker sälja inte efterfrågas i tillräckligt hög grad. Någon konkurrent erbjuder en bättre vara eller tjänst eller så erbjuder konkurrenten en lika bra vara eller tjänst till ett lägre pris. Det kan också vara så att konkurrenten erbjuder en vara som är sämre men till ett mycket lägre pris. Eller så erbjuder konkurrenten en likvärdig vara till samma pris, men har en mycket effektivare tillverkningsprocess, som gör att det bolaget går med vinst.
Om bolaget drivs i vinstintresse så måste man alltså hitta ett nytt sätt att tillfredsställa kundernas behov för att åter kunna visa vinst. Nöjda kunder är alltså nödvändigt för den som vill göra vinst. Kapitalägarens vinstintresse sammanfaller alltså med konsumenternas (kundernas) intresse.
Jag är fullt medveten om att vissa tjänster inom välfärden är lite speciella i förhållande till tjänster inom andra sektorer. Kanske kan det därför behövas en speciell typ av konsumentskydd eller en annan typ av reglering av, till exempel, vårdbranschen än vad som behövs inom andra branscher.
Men låt oss i så fall diskutera hur sådana skydd och regleringar ska utformas, istället för den – i alla fall för mig – obegripliga diskussionen om vinstförbud.
0 kommentarer