Återigen ett skolboksexempel
Jag har tidigare skrivit om vilken bild av lantbruket som ges till skoleleverna via de läromedel de använder. Bland annat kan ni läsa om det här:
https://blogg.land.se/bonde-pa-riktigt/ytterligare-ett-skolboksexempel/
Då och då får jag in tips om exempel på liknande konstigheter från upprörda föräldrar – som ofta är lantbrukare. Det som lärs ut i skolan bör givetvis vara baserat på fakta och inte på tyckande. Tyckande hör hemma på debattsidor och i andra opinionstexter, inte i läroböcker.
Tipset jag fick in idag, handlar om ett gratis läromedel som heter ”Natur och Miljöboken” och ges ut av Svenska Kunskapsförlaget.
http://kunskapsforlaget.se
Den som tipsade mig hade retat upp sig på hur skillnaden mellan ekologiskt – eller KRAV-märkt – och så kallat konventionellt jordbruk, beskrivs:
Den ekologiska bonden tänker långsiktigt, han eller hon låter till och med åkern vila ibland! Vi bönder som inte är ekologiska tänker kortsiktigt och odlar i samma jordar så mycket vi kan. Varför gör vi då det? För att tjäna pengar, så klart!
Nästa mening verkar dock inte hänga ihop riktigt med resonemanget tidigare. Vi giriga bönder, vi som är kortsiktiga och bara vill tjäna pengar, vi säljer våra grödor billigare än de ekologiska bönderna. Borde vi inte ta mer betalt, om vi nu är så jäkla giriga?
Sanningen är ju att de bönder som har förutsättningarna för att ställa om till ekologisk produktion ofta får en bättre ekonomi när de ställt om. Det är ett resultat av, dels relationen mellan tillgång och utbud av ekologiska varor, dels på hur jordbruksstöden är utformade.
Läromedlet ”Natur och Miljöboken” har kritiserats tidigare. Två lärarutbildare vid högskolan i Jönköping konstaterade (2015) bland annat att läromedlet innehåller mängder av slarvfel och missuppfattningar. De två lärarutbildarna konstaterar också, precis som jag såklart gjorde, att böckerna är ett resultat av ett samarbete med bland annat ”organisationer som Naturskyddsföreningen, Krav, Fairtrade och Svanen”.
http://lararnastidning.se/gratis-laromedel-i-biologi-grumlar-begreppen/
Organisationen ”Håll Sverige Rent” – som enligt Svenska Kunskapsförlaget har utsett ”Natur och Miljöboken” till ”ett av Sveriges bästa läromedel inom naturorientering och hållbar utveckling”, kände sig tydligen tvungna att gå ut och dementera påståendet:
”Om Kunskapsförlaget använder Håll Sverige Rent i sin marknadsföring av sina material utan godkännande från oss och utan att vi har någon som helst kontakt är det helt oacceptabelt.”
http://lararnastidning.se/hall-sverige-rent-vi-har-ingen-kontakt-med-kunskapsforlaget/
Vi har två viktiga institutioner som syftar till att förmedla kunskap – skolan och media. När man har läst ett läromedel, genomgått en kurs, eller läst en artikel, så ska man ha större förståelse än vad man hade innan. Man ska vara bättre insatt i ämnet, man ska ha en större förståelse för komplexiteten och därmed ska man ha bättre möjlighet att, både lösa problem och göra kloka val.
Här ser vi ett tydligt exempel på när ett läromedel fungerar tvärt om. Den som har läst kapitlet om jordbruk har antagligen mindre förståelse för ämnet, än innan.
I ett dagsaktuellt exempel från Svenska Dagbladet ges prov på när den andra viktiga institutionen – media – misslyckas med sitt uppdrag:
https://www.svd.se/regeringens-eu-seger-sagas-dolkstot-for-klimatet
Artikeln handlar om förra veckans beslut om hur EU:s medlemsländer ska bokföra utsläpp och upptag av koldioxid vid skogsbruk. Greenpeace och Naturskyddsföreningen får, helt oemotsagda och helt utan kritiska frågor från journalisten, komma med både, så kallade ”alternativa fakta” och rena lögner.
Jag trodde först att det var en debattartikel jag läste, men sedan insåg att det var en nyhetsartikel skriven av en journalist.
Frågan om bokföring av utsläpp och upptag av koldioxid är komplicerad. Det beslut som fattades i EU är än mer komplicerat att förstå. Som läsare skulle jag önska att journalisten hjälpte mig att förstå beslutet, vilka alternativ som stod mot varandra och konsekvenserna av dessa alternativ.
Istället kommer varje person som läser artikeln i Svenska Dagbladet att kunna mindre om innebörden av beslutet och mindre om hur svenskt skogsbruk bedrivs och hur svensk skogspolitik fungerar.
Jag tänkte inte ge mig in på att bemöta alla felaktigheter i artikeln. I stället låter jag en av de parlamentariker som faktiskt var med och röstade om förslaget, förklara:
0 kommentarer