Om olika typer av vinster och hur vi ser på dem

Det verkar finnas en moralisk skala utifrån vilken vi graderar olika typer av inkomster. I det allmänna medvetandet är vissa sätt att förvärva pengar är bättre än andra.  Här är min lista över olika sätt att tjäna pengar, och hur vi ser på dem i fallande moralisk ordning.

1. Lotteri och spel
När någon vunnit på lotto, eller något liknande, så är det en entydigt positiv nyhet. Butiken som har sålt lotten brukar annonsera att det har delats ut en storvinst. Det står om det i tidningen – oavsett om vinnaren är känd eller anonym. De som känner vinnaren gratulerar och skickar lyckönskningar.
Att tjäna pengar på lotteri och spel är det finaste sättet att bli rik i Sverige.
Även i skattesystemet är det tydligt att vinster i så kallade ”turspel”, har en särställning. Om du kan visa att vinsten endast är kopplad till slump och tur så är pengarna skattefria. Om din vinst var ett resultat av någon form av ansträngning eller prestation – då ska du betala skatt.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2014.2/2621.html

2. Försäljning av lägenhet (i Stockholm)
Att göra så kallad ”bostadskarriär” är väldigt fint. Tusentals är de historier som berättar om människor som ”köpte en tvåa i Vasastan för bara 5 år sedan och nu har sålt den med en vinst på över 1,5 miljoner”. Dessa inkomster är aldrig orättfärdiga, de bygger aldrig på en ”utsugning av arbetarklassen” eller något annat moraliskt förkastligt.
– Vad ska du bli när du blir stor?
– Jag tänkte bli bostadskarriärist!

3. Inkomst av arbete
Vi har ett komplicerat förhållningssätt till löneinkomster. Många verkar anse att lönen är ett mått på människovärdet. Eftersom vi byter vår tid mot pengar när vi arbetar, och eftersom alla människor är lika mycket värda, så borde en viss tidsenhet av varje människas liv också vara lika mycket värd. Då är det lätt att dra slutsatsen att alla borde ha lika mycket i lön.
Ofta saknas insikten om att lönen egentligen bestäms utifrån det värde man producerar och relationen mellan utbud och efterfrågan på just den kompetens man själv besitter, som bestämmer lönen.
Många anser att de själva har för låg lön, och att andra har för hög lön.

4. Arv
Arv är en gåva som skjuts upp till efter gåvogivarens död. Att ärva en förmögenhet anses av många som orättfärdigt eftersom det anses skapa orättvisor. Vissa får bättre förutsättningar i livet än andra, bara som ett resultat av att man råkar ha fötts med rika föräldrar. Därför kommer ibland förslag om att införa 100% i arvsskatt. 
Men, en viktig orsak till att man anstränger sig för att arbeta och spara, är ju att man vill ge sina barn goda förutsättningar i livet. Arbete och sparande skapar välstånd.
Om arvskatten vore 100% så skulle alla se till att inget av värde fanns kvar när man dog. Man skulle försöka ge bort allt man hade till sina barn medan man levde och de som skulle drabbas hårdast skulle vara barn till föräldrar som dör oväntat och tidigt i olyckor.  Insikten om att de värden man skapar finns kvar även efter att man själv har dött, skapar ett långsiktigt ansvarstagande.
Ändå rankas inkomster från arv ofta som något omoraliskt och hamnar därför långt ner på min lista.

5. Inkomst av kapital
Den allra viktigaste faktorn för arbetstillfällen och ökat välstånd är tillgången på kapital till investeringar. Om det inte funnits människor som är beredda att riskera pengar som de redan har, i projekt som de inte vet kommer att lyckas, så skulle vi fortfarande leva i svält och armod.
Det finns olika sätt att bidra med kapital, det kan ske genom olika typer av lån eller genom att man går in som delägare i ett projekt. Kapitalinkomster kan man också få genom att låna ut pengar till staten, då heter det att man köper statsobligationer.
Alla intäkter från sådana typer av investeringar är varianter av kapitalvinster.
Den som gör kapitalvinster är en kapitalist, och de står verkligen lågt i kurs i det allmänna medvetandet.
Därför får inkomster av kapital en föga hedrande sistaplats i min lista.

Jag slås av insikten om att ovanstående lista beskriver en nästan perfekt invers av hur viktiga olika typer av verksamheter är för att vi ska få ett högt välstånd.
Viktigast av allt är att det finns kapital till investeringar och innovationer. För långsiktighetens skulle måste värden kunna förvaltas under en betydligt längre tidsperiod än en persons produktiva livstid. Riktigt välstånd skapas då man blandar kapitalinvesteringar med arbete.
De tre sista platserna på listan är alltså de allra viktigaste för samhället.
De två första platserna är däremot problematiska ur flera perspektiv. Att ha en bostad är nödvändigt för alla men den, i sig, skapar inget välstånd. Det är inte en investering i produktion och den genererar ingen avkastning i from av varor och tjänster som kommer alla till del.
Den första punkten på listan behöver kanske inte kommenteras alls ur detta perspektiv. Jag har, vad jag kan minnas, aldrig sett någon nationalekonomisk teori som vilar på insikten om att lotterier skapar välstånd.