Certifierad

Jag var precis på den lokala matbutiken här i Orsa för att proviantera lite. Jag får nämligen dambesök över lunchen och tänkte att det vore trevligt att bjuda på någonting annat än fil och flingor.

Jag överhörde en konversation mellan en äldre herre och en ur personalen:

– Jag hittar inte [det lokala bageriets] skorpor, var har ni dem?
– Vi har slutat ta in från [det lokala bageriet].
– Men är ni galna? Varför då?
– Nä, du vet, de var inte certifierade. Eller vad det heter.
– Men…. dra då ända in helvete….

Jag har försökt återge konversationen så som den var. Därför förekommer det en del kraftuttryck. Kraftuttryck som kan verka som grova så här i text. Men på klingande dalmål, så låter det faktiskt ganska trevligt.

Certifieringar sägs oftast göras med omtanke om kunden. Jag tror inte att det är den huvudsakliga orsaken. Jag tror att det är ett sätt att begränsa konkurrensen, framför allt från mindre aktörer. Aktörer som inte har en så stor omsättning att de har råd att ansluta sig till dyra certifieringsprogram.

Nu fick kunden köpa skorpor som han inte tycker om. Han kunde inte heller stötta det lokala bageriet.

Är det verkligen i kundens intresse att allt ska certifieras, eller är det andra krafter och incitament som egentligen ligger bakom?