Det var inte bättre förr

Av en kollega fick jag en kopia ur en publikation från 1966. Jag vet inte vilken publikation det var, men överst på min kopia står det ”Allmän översikt 1966”.

Det handlar om livsmedelsproduktionen i Sverige. Tydligen blev 1966 års skörd sämre än normalt, främst beroende på svår torka under våren och försommaren. Min pappa brukar berätta om försommartorkan på sextiotalet och det verkar som att han minns rätt.

Trots omfattande utförsäljningar av statligt lagersmör till reducerat pris så minskade smörförsäljningen med två procent. Mjölkproducenterna fortsätter att minska i antal och är nu nere i ”endast 125 000 st.”. Idag är vi nere i endast drygt 4000 st.

Sedan 1959 hade världsmarknadspriserna stigit med tre procent. Kostnadsprisindex (alltså, kostnaden för produktionen) hade dock stigit med nästan 30 procent på samma tid.

Under rubriken ”Spärregelsutlösningar” väljer jag att citera hela stycket, bara för att ge en känsla för hur vansinnigt dåtidens genomreglerade livsmedelsmarknad ter sig, i dagens läge.

”I enlighet med gällande prisregleringssystem har jordbrukets inflationsskydd tillämpats den 1 mars och den 1 september. Kompensationsbeloppet, som beräknas med utgång från förändringarna i konsumentprisindex, blev 60 miljoner resp. 44 miljoner kr.
Vid fördelningen av beloppet gjordes i mars vissa avvikelser, vilka dikterades av jordbruksnämnden, sedan det konstaterats att överenskommelse ej kunde uppnås. För justeringen den 1 september var jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationerna överens om att inte höja importavgiften för brödsäd. Kungl. Maj:t godtog emellertid inte detta förslag utan bestämde, att avgiftsjusteringarna skulle följa en generell linje, vilket konsumentdelegationen förordat. Detta medförde bl.a. att införselavgiften för brödsäd höjdes med 0,9 öre. Eftersom inlösenpriset redan var fastställt hade jordbruket ingen nytta av höjningen som endast torde ha gett handeln möjlighet att öka sina marginaler.
Till följd av stigande kostnader för jordbruket utlöste treprocentregeln i maj. Importavgifterna höjdes med i genomsnitt 8,35 proc, vilket gav för vete och råg 2,4 öre, för matpotatis 1,5 öre, för smör 13 öre, för ost 12 öre, för nöt- och kalvkött 23 öre, och för fläsk 13 öre. Priset på k-mjölk förblev oförändrat men SMR:s regleringskassa tillfördes 13,1 milj kr av importavgiftsmedel motsvarande de intäkter, som skulle erhållits därest priset för k-mjölk höjts på vanligt sätt.”

”Prisregleringssystem”, ”inflationsskydd”, ”jordbruksnämnden”, ”förhandlingsdelegationer”, ”Kungl. Maj:t”, ”konsumentdelegation”, ”införselavgift”, ”inlösenpris”, ”treprocentsregeln”,  ”regleringskassa”…..

Tänk vad mycket konstigheter som kan tas bort och ersättas av den underbara kraften i Adam Smith:s osynliga hand! Handen som själv reglerar marknaden, när marknaden är fri.