En knuten näve för patriarkatet

Jag sitter och bläddrar lite förstrött i ”Det kommunistiska manifestet” från 1848. Det är en läsning som känns förvirrande för mig.

Den kritik mot kapitalismen, eller bourgeoisien, som framförs är påfallande ofta en kritik mot att kapitalismen skapar det samhälle som jag tror att många som idag har hjärtat till vänster önskar.

Jag väljer några citat som får illustrera vad jag menar.

”Bourgeoisien har överallt, där den kommit till makten, förstört alla feodala, patriarkaliska och idylliska förhållanden. Den har obarmhärtigt slitit sönder de brokiga feodalband, som band samman människorna med deras naturliga ledare…”

Att förstöra patriarkaliska förhållanden är väl önskvärt, om jag har förstått den moderna debatten rätt. Att det moderna samhället har gjort att vi inte längre har ”naturliga ledare”, sådana som får sitt mandat via ett förtroende som ges till dem frivilligt, är en kritik som ofta numera framförs från de mest renläriga libertarianerna (T.ex Hans Herman Hoppe), som ju inte någon kan säga står till vänster i den politiska skalan.

”Bourgeoisin rycker genom den snabba förändringen av alla produktionsinstrument, genom de oändligt förbättrade kommunikationerna alla, även de mest barbariska nationer in i civilisationen. De billiga varupriserna är det tunga artilleri, med vilket den skjuter ner alla kinesiska murar och varmed den tvingar barbarernas hårdnackade främlingshat att kapitulera.”

Jag har lite svårt att förstå om Marx och Engels tycker att det här är en problematisk utveckling som kapitalismen står för.

Den tankevurpa som Marx och Engels gör, tror jag, är att de anser att det kapitalistiska systemet profiterar på en utsugen arbetarklass. Jag tror inte att de kunde tänka sig att det välstånd som kapitalismen skapade faktiskt skulle komma arbetarklassen till nytta.

Jag tror att det är Ludwig von Mises som har skrivit att skillnaderna mellan fattig och rik faktiskt minskat sedan det feodala samhället ersattes av det kapitalistiska. I det feodala samhället åkte kungen i vagn dragen av hästar och folket fick gå till fots. Idag åker både kungen och folket bil. Möjligtvis har kungen fler och finare bilar än folk i allmänhet, men den relativa skillnaden är ändå betydligt mindre idag än vad den var förr.

För visst är det en större skillnad mellan att gå till fots och att åka i häst och vagn, än vad det är mellan att sitta i en bilstol av äkta läder och att sitta i en med läderimitation av plast?   

Tack till ”I fablernas land” för illustrationen.