Folkilsk bonde till angrepp på folkkär artist

För ett par dagar sedan skev jag en text där jag försökte beskriva hur en populär illustration visar en felaktig bild av hur ett kapitalistiskt samhälle fungerar.

 

I ett stycke skrev jag följande:
”Bilden och den skeva verklighetsbild som den beskriver ger intrycket att varje ny människa som kommer hit är ytterligare en konkurrent som man ska tävla med.
När kapitalisten ser andra människor som möjliga kunder, anställda, leverantörer eller kollegor så ser man – om man har den världsbild som bilden beskriver – bara ytterligare någon som vill vara med och dela på kakan.
Kan detta kanske förklara dagens politiska läge?”

Jag hinner inte lägga ned så vansinnigt mycket tid på varje text till den här bloggen – jag har ju en gård att sköta också. Men om jag hade haft tid så skulle jag ha försökt hitta något konkret exempel för att styrka min tes.
Men, så idag bidrog Henrik Schyffert av alla människor, med en perfekt illustration på sin facebooksida. Han delade nämligen den här sedelärande historien:

Min grundinställning är att alla människor i själ och hjärta vill väl – även Henrik Schyffert. Så jag tror att han har ett gott syfte. Men det är egentligen ganska beklagansvärt, det han håller på med.

För vad är det han lär oss genom den här texten?

Han talar om att det finns en bullpåse som ska fördelas.
Ur ”arbetarens” perspektiv så innebär ”den asylsökande” en konkurrent. För om arbetaren inte ska tappa i levnadsstandard nu, med en asylsökande vid bordet, så måste de lyckas förhandla till sig ytterligare en bulle från kapitalisten. Om det inte lyckas så kommer arbetaren att förlora på att det kommit en till person till bordet.
Ur ”kapitalistens” perspektiv så har det kommit ytterligare en som ska försörjas med bullar. Hans förmögenhet kommer att minska, alltså kommer han också att förlora på att det kommit en person till.

Den bild Schyffert sprider, säger alltså att både ”arbetare” och ”kapitalister” troligtvis kommer att förlora på att det kommer hit fler människor. Eftersom det bara finns 20 bullar att dela på så ses den asylsökande i Schyfferts exempel bara som ytterligare en snyltgäst på bullfesten. Med den bilden i huvudet så är det kanske inte så konstigt att fler och fler blir skeptiska till invandring.
De är kanske inte rasister i ordets rätta bemärkelse, de är bara oroliga över att det inte ska bli så många bullar över till dem.

Inget kunde bättre än Schyfferts facebook-inlägg ha illustrerat den slutsats jag drog: Bilden och den skeva verklighetsbild som den beskriver ger intrycket att varje ny människa som kommer hit är ytterligare en konkurrent som man ska tävla med.

I den riktiga kapitalismen ses varje människa som en tillgång. Fullt arbetsföra män och kvinnor, som ju de flesta som kommer hit är, är alltså inga snyltgäster som vill äta upp våra bullar. De är arbetskraft, konsumenter och producenter – sådana som gör att vi kan baka fler bullar.

Schyffert har ingen aning om vad kapitalism är.
Han reflekterar nämligen inte alls över hur det kan komma sig att det står en bullpåse på bordet. Vem har producerat bullarna? Vem har bidragit med kapital för bygget av bullbageriet? Vem har anställt den bagare som bakat bullarna? Vem har investerat i kvarnen som malde mjölet och tröskan som skördade vetet? Vem har riskerat sina pengar i det sockerbruk som tillverkat pärlsockret? Vem har byggt den båt som har fraktat hit kanelen?

Som komiker är det viktigt att man med sin humor ”slår uppåt”. Att utmåla kapitalisterna som roten till allt ont är däremot inte roligt alls. Det har nämligen gjorts förut med förödande utgång.

Skärp till dig Henrik! Sluta hälla bensin på den brasa som du försöker släcka.