Har vi fått folkdomstolar i Sverige nu?

I kölvattnet av metoo-kampanjen har begreppet folkdomstolar kommit att diskuteras. Den allmänt rådande inställningen verkar vara någon form av förtjusning över att snuskgubbar och snuskgummor nu faller som käglor, men med en eftertänksam brasklapp om att det är lite obehagligt med folkdomstolar. Många är också lite betänksamma över att det verkar finnas ett så brett spann inom vilket alla döms ungefär lika hårt. Regelrätta våldtäkter buntas ihop med snoppbilder via någon chattfunktion – när kvasten går åker alla med.

Hur ska man då se på fenomenet folkdomstolar, och är det verkligen rätt att kalla det som sker nu för en sådan?

Det första vi ska ha klart för oss, är att ingen har blivit dömd av någon folkdomstol. I iallafall inte i den juridiska bemärkelse som vi tänker på när vi pratar om vad en riktig domstol gör. Ännu har ingen varken fått böter eller fängelsestraff utdömda av folkdomstolen.

Däremot har de utpekade fått betala ett högt pris. Några skulle säkert ha valt någon månads fängelse eller ganska dryga böter, framför det pris de nu har fått betala. Men, det är inget straff i juridisk mening – tycker jag.
Det är heller inte något som strider mot grundläggande libertarianska principer. Ett straff, om det så är böter, fängelse eller dödsstraff, innebär en lagligt sanktionerad inskränkning av den straffades negativa mänskliga rättigheter. Det är rättigheten till egendom, frihet och liv som sådana typer av straff tar ifrån den dömde.
Den typ av straff som folkdomstolen i metoo-kampanjen dömer ut är inte av den typen. Här inskränks istället de positiva mänskliga rättigheterna – vilket vi libertarianer egentligen inte har några invändningar emot.
Ingen har någonsin en rättighet att ha ett visst jobb, en viss position i samhället eller en viss lön. Tvärt om, anser vi att arbetsgivare måste ha full rättighet att anställa precis vem som helst, och därmed också rätt att avsluta en anställning av vilka skäl som helst.
Om en arbetsgivare inte vill ha en anställd som anklagas för att ha trakasserat andra människor – så måste det ju vara fritt fram att avbryta anställningen.

Det vi har sett nu, innebär alltså inte att vi har infört folkdomstolar i Sverige. Det som har hänt är att den kollektiva moraluppfattningen har svängt, nästan över en natt. Det som var okej, eller iallafall inte fick några större konsekvenser, för några veckor sedan innebär idag slutet på karriären.
Det är snarare det, än snacket om att vi helt plötsligt skulle ha fått folkdomstolar, som är det nya.

Hur skulle då en samhälle där vanliga domstolar ersattes med folkdomstolar se ut?

I övergången mellan de två systemen skulle det nog vara jobbigast. Särskilt som det antagligen inte skulle finnas någon preskriptionstid för ”brott” begångna före folkdomstolarnas införande. Men, frågan är om det efter en tid skulle infinna sig ett nytt jämviktsläge när folk väl lärt sig hur den nya domstolen dömmer och vad den dömmer för?

I en rättsstat, där var och en är oskyldig tills dess att tillräckligt övertygande bevisning har lett till en fällande dom, finns det en ganska stor chans att klara sig även om man är skyldig. Risken att dömas för ett brott man inte har begått är däremot väldigt liten – även om det förekommer i undantagsfall. Det leder till att man kan chansa lite. Det går att göra en sannolikhetskalkyl där man bedömer risken att åka fast och risken att bli dömd. Alla som någon gång har kört för fort med bilen, vet precis vad jag pratar om.

I ett samhälle med folkdomstolar skulle det nog vara tvärt om. Chansen att klara sig även om man är skyldig skulle vara försvinnande liten, men risken att dömas trots att man är oskyldig skulle vara betydligt större. Det skulle antagligen leda till att vi skulle vara oerhört försiktiga med att göra något som en skulle vara i närheten av olagligt, eftersom blotta misstanken skulle kunna leda till att man döms. Om vi tar exemplet med hastighetsgränser, så skulle man nog se till att ha en rejäl säkerhetsmarginal upp till maximalt tillåtna hastighet, istället för att som idag, ligga något över och chansa på att man inte åker fast.

Jag försöker hitta argument för att ett samhälle med folkdomstolar skulle fungera bra, men jag kan inte komma på något. Vad jag vet finns det inga väl fungerande sådana samhällen. Idén om att någon opartisk instans eller person ska döma utefter erkända och vedertagna lagar är urgammal. Det finns nog en anledning till det.

Jag är en aning kluven till vissa delar av metoo-kampanjen. Men, jag måste nog ändå säga att jag i huvudsak tycker att det är bra att det blir känt hur illa vissa personer har betett sig. Även om de allra flesta av de utpekade inte kommer att dömas av riktiga domstolar, så har vi i iallafall fått en ”varudeklaration” på dessa individer. Det hjälper ju – om inte annat – både nuvarande och eventuellt kommande arbetsgivare, att göra en mer korrekt bedömning av dessa personers för- och nackdelar.
Den som vill lyssna på en mer uttömmande – och kritisk – diskussion kan med fördel lyssna på Aron Flams intervju med Jan Macvarish som ni hittar här: