Höstvete del 11: 22 juni 2016

Många, eller tja…. en person, har hört av sig och undrat hur det går med mitt höstvete som jag så ambitiöst började blogga om förra sensommaren.

Hela serien kan ni läsa här:

https://blogg.land.se/bonde-pa-riktigt/tag/hostvete/

Höstvetet hade en tuff höst då det det kom stora mängder regn strax efter sådd. Just den åkern är väldigt känslig för mycket regn då den dels ligger lågt och är flack, vilket gör att vattnet inte rinner av och dels har har en stor mängd av jordarten mjäla. Mjälajorden blir stenhård och släpper inte igenom vattnet, vilket gör att vattnet blir stående på åkern.

På de områden av åkern, uppskattningsvis ett av 2,7 hektar, där vattnet blev stående grodde aldrig utsädet. På övriga delar av åkern klarade vetet sig och dessutom var det en gynnsam vinter vilket gjorde att vetet överlevde.

Jag stod i valet och kvalet om jag skulle harva upp hela åkern och så någon vårsäd, eller om jag bara skulle harva och så de områden där vetet hade drunknat. Efter en del övervägande kom jag fram till att jag skulle så korn på de områden där vetet hade dött, men spara de områden där det hade överlevt.

De åtgärder jag har gjort är alltså en harvning av de ”döda” områdena samt sådd av vårkorn på de områdena.

Hela åkern gödslades med PK 11-21 i höstas. Ett gödselmedel som bara innehåller fosfor och kalium. Därför ansåg jag att jag bara behövde tillföra kväve på våren. Vetet vill gärna ha mycket kväve, mycket mer än vad som är optimalt för vårkornet. Därför fick kvävegivan bli en kompromiss: 100 kg kväve i en giva.

Den som vill se en film när jag jävlas med gödningsspridaren kan klicka på den här länken:

https://blogg.land.se/bonde-pa-riktigt/tv-bonde-jag-berattar-valdigt-ingaende-om-godning/

Efter att kornet hade kommit upp var det hög tid för att ogräsbekämpa. I områdena med höstvete var det enorma mängder ogräs, främst baldersbrå. Om det bara hade varit vete på åkern hade jag nog valt att använda ett medel som heter Attribut Twin, som har god effekt inte bara på örtogräs utan även på gräsogräs.

Men eftersom kornet inte tål det preparatet så fick det bli 15 gram Express 50 SX per hektar istället. Det preparatet har god effekt på baldersbrå.

Tyvärr kom det stora mängder regn strax efter att kornet hade kommit upp i slutet av maj. Korn är känsligt för mycket regn strax före uppkomst. Vad exakt som händer vet jag inte, men jag har två teorier. Den ena är att vattnet gör att plantan får syrebrist i rötterna och därför fungerar inte näringstransporten upp i plantan. Den andra teorin är att, när jorden blir mättad med vatten så omvandlas kvävet till någon lättflyktig variant som gör att det försvinner upp i luften.
Någon som är kunnig i ämnet varför kornet gulnar när det kommer mycket regn tidigt, får gärna reda ut begreppen.

Om vi skulle ta och kika på det rent ekonomiska så har jag sedan tidigare haft kostnader för 14281 för den här åkern. Vårens sysslor har inneburit ytterligare kostnader:

extra harvning (ca 1 hektar): 203 kr
Sådd av korn (ca 1 hektar): 639 kr
Utsäde korn (200 kg): 782 kr
Spridning av gödning: 250 kr
Gödning (1000 kg Axan N27): 2970 kr
Sprutning: 502 kr
Växtskyddsmedel: 15 gram * 2,7 ha * 6,7 kr/gram = 271 kr

Totala kostander: 19898 kr

Som ni ser drar kostnaderna iväg rejält. Om jag hade haft ambitionen att odla brödsäd, vilket är omöjligt nu när jag har foderkorn på halva åkern, så hade jag haft en hel del kvar att göra. Dels skulle jag behöva kompletteringsgödsla en, eller kanske två, gånger. Som min åker ser ut är det verkligen ingen idé. Dessutom skulle jag, om inte odlingen hade varit så misslyckad, kanske satsat på en kemisk bekämpning mot svampsjukdomar i vetet.
Men jag har bestämt mig att det får finnas någon gräns för vilka kostnader denna odling får generera. Därför väntar jag nu bara på att det ska bli moget så att jag kan tröska av skiten. Det blir troligtvis i slutet på augusti eller början av september. Vi får hoppas att kornet repar sig och blir grönt och frodigt igen. Men fan tro´t.