Höstvete del 5 (10:e september)

Efter att ha kastats mellan hopp och förtvivlan i några veckors tid har jag nu äntligen lyckats så höstvetet. I slutet av augusti var det utmärkta förhållanden för sådd, men då hade jag inte fått hem utsädet ännu. I början av september hade utsädet kommit, men då regnade det.
Men nu är äntligen följande viktiga kriterier uppfyllda:

1. Jag har utsäde hemma.
2. Det har inte regnat på några dagar så det är tillräckligt torrt.
3. Jag är hemma och inte på möte.

När man sår spannmål så måste man räkna ut hur många kilo utsäde som ska sås per hektar. För att räkna ut det så behövs en del information om utsädets beskaffenhet.

Grobarhet: Hur stor andel av kärnorna som gror. På mina säckar står det att grobarheten är minst 95%

Tusenkornsvikt: Anger vikten av 1000 kärnor. På mina säckar står det att tusenkornsvikten är 51 gram.

Det finns rekommendationer som säger hur många grobara kärnor per kvadratmeter som är lämpligt att så. Ju senare man sår, desto mer utsäde per ytenhet. Eftersom jag anser att årets sådd är förhållandevis sen, så väljer jag att så 450 grobara kärnor per kvadratmeter.
Nu är problemet att såmaskinen inte går att ställa in efter antal kärnor per kvadratmeter, utan efter antal kilo utsäde per hektar. Jag behöver alltså göra en liten räkneövning.

En hektar är 10 000 kvadratmeter. Med 450 grobara kärnor per kvadratmeter så innebär det att jag på ett hektar ska så ut 4 500 000 kärnor. 1000 kärnor väger 51 gram, vilket ger att 4 500 000 kärnor väger 229500 gram, eller 229,5 kg. Bara 95% av kärnorna kommer att gro, vilket innebär att jag får utsädesmängden genom att dividera 229,5 kg med 0,95, vilket blir 241,5 kg

Jag ska alltså ställa in såmaskinen så att den ger 241,5 kg/hektar.

Den som känner mig vet att jag har ett väldigt komplicerat förhållande till det moment som nu följer: Inställning av såmaskin och vridprov.
Det finns en tabell till min såmaskin som anger ungefär hur den ska ställas in för att ge en viss utsädesmängd. Jag utgår från den inställningen. Sedan gör jag det som kallas för vridprov. Det innebär att jag vevar såmaskinens mekanism exakt 46 varv och låter utsädet som matas fram samlas upp i ett kärl. När jag har vevat 46 varv så tror såmaskinen att den har sått en 1/50 hektar. Jag väger det utsäde som har matats ut och multiplicerar med 50 för att se om inställningen ger den önskade utsädesmängden.

Det gör den. Inte.

Så jag justerar, vevar, vrider, och väger i en iterativ process  som upprepas tills något av följande händer:

a) Den utmatade mängden stämmer med den önskade mängden.
b) Jag ändrar den önskade mängden så att den stämmer med den utmatade mängden.

Alternativ b) beskriver ett icke önskvärt men ganska vanligt scenario. Både min tid och mitt tålamod är begränsade storheter och jag är lite av en ”good enough”-kille, så när jag tycker att det duger hyfsat så kör jag.

Jag har en kombi-såmaskin, vilket innebär att jag har både utsäde och gödning med mig när jag sår. Gödseln (handelsgödsel) fylls på i en behållare och utsädet i en annan. Det innebär att samma process med upprepade vridprov behöver göras även för att få till rätt mängd gödning. (Jag brukar vara fullständigt skogstokig vid det här laget).

Fördelen med en kombisåmaskin är att jag kan göra både gödsling och sådd i en körning, vilket sparar tid och diesel.  Dessutom är såmaskinen konstruerad så att den placerar gödningen i ett optimalt läge i förhållande till utsädet (någon centimeter under).

När jag sår höstvete så tillför jag inget kväve. Det hinner ändå inte tas upp av grödan nu på hösten och det mesta kvävet skulle försvinna med vårens snösmältning och istället för att gödsla mina grödor, gödsla Orsasjön och dess biflöden.

Jag har låga halter av fosfor och kalium i mina jordar, därför gödslar jag med både fosfor och kalium på hösten. Dessa näringsämnen är inte så lättrörliga, så de blir kvar i marken, och det som tas upp av grödan på hösten gör att grödans förutsättningar att klara övervintringen förbättras.

Nu till den ekonomiska kalkylen. Jag fick lov att harva åkrarna en gång till innan jag kunde så, eftersom regnet hade gjort att jorden packats ihop och blivit hård.

Kostnader:

Sedan tidigare: 7242 kr
En harvning: 203 kr/ha *2,7 ha = 548
Sådd: 639 kr/ha * 2,7 ha= 1725 kr
Utsäde: 240 kg/ha * 2,7 ha * 3,99 kr/kg = 2585 kr
Gödning (PK 11-21): 165 kg/ha * 2,7 ha * 4,11 kr/kg = 1831 kr

Totalt: 13 931 kr

PS. Jag ser redan nu att den här ekonomiska kalkylen börjar barka iväg käpprätt åt….. Redan nu har jag kostnader som motsvarar värdet av en skörd på över 5 ton per hektar. Men, jag lider för konsten och bloggen och kommer att fortsätta hela projektet fram till nästa höst. Då ska jag visa hur man räknar för att ändå kunna motivera det här vansinnet.

Den som vill läsa mina tidigare inlägg om höstveteodlingen kan klicka här.