När man trollar med knäna kan byxorna åka ned

Jag vet inte om någon har missat skandalen med biltillverkaren Volkswagens manipulation av mjukvaran i sina bilar. Detta har gjorts i syfte att klara miljökraven. Nedrigt gjort av Volkswagen och smällen får de ta själva i form av fallande aktiekurs och en rejäl devalvering av varumärkets värde.

Om jag har förstått saken rätt, så finns det ett inneboende problem när det gäller förbränningsmotorer. I korthet: när bränsleförbrukningen sänks genom effektivare motorer, så går utsläppen av kväveoxid och kvävedioxid (NOx) upp och vice versa.
Man kan inte ha både ha effektiv förbränning och låga utsläpp av NOx, det verkar vara rent fysikaliskt omöjligt.

Min gissning är att Volkswagen inte är ensamma om att ha försökt gena för att klara utsläppskraven. Det återstår att se om fler biltillverkare står på tur att avslöjas.

Det inträffade fungerar även bra som en illustration av ett liknande fenomen som jag tycker mig ha observerat i min egen bransch.

Samhället förväntar sig – med rätta – att lantbruket ska minska sin miljöpåverkan. Genom att ständigt skruva åt tumskruvarna är tanken att driva på utvecklingen. Det fungerar bra – till en viss gräns.

Till slut kommer man till en punkt där de naturgivna förutsättningarna sätter gränser som gör att det man vinner genom en åtgärd motsvaras av en annan lika stor förlust.
”Det man vinner i kraft, förlorar man i väg” – fick vi lära oss på fysiken i högstadiet. Det är precis det som det handlar om.

Inom lantbruket, som ju fortfarande utövas på den av naturen givna spelplanen, finns det massor av exempel.

Växter behöver en viss mängd kväve, fosfor och kalium för att växa. Om växten får för lite av något av näringsämnena så kommer de att hämmas i sin tillväxt. Priset för att inte tillföra tillräckligt med växtnäring är att en större areal kommer att behöva användas för att producera samma mängd mat.
Det får till konsekvens att den totala mängden näringsämnen som behöver användas ändå blir den samma, fast utspridd på en större areal. Det kan finnas miljömässiga fördelar med det. Men det kan också innebära miljömässiga nackdelar – det beror på om vi ser ökad global användning av jordbruksmark som ett problem eller inte.

Ogräs måste bekämpas i all odling. Bekämpningen kan ske genom kemisk bekämpning eller genom mekanisk bekämpning.
”Det man vinner i minskad kemisk bekämpning förlorar man i dieselförbrukning” – skulle man kunna säga om man tillåter sig att förenkla något.

Köttproduktion kan anses vara miljömässigt fördelaktig om den sker väldigt intensivt och med raser som växer snabbt. Men ur ett annat perspektiv finns det fördelar med långsamt växande raser som föds upp på naturbeten. Ju snabbare en viss ras har potential att växa, desto mindre lämpad är den rasen att födas upp på magra naturbeten.
”Det man vinner i klimatpåverkan från nötköttsproduktionen förlorar man i biologisk mångfald på naturbetesmarkerna” – skulle man kunna säga om man åter tillåter sig att förenkla något.

Jag har stor tilltro till teknikutveckling och metodutveckling som både kan ge större skördar och mindre total miljöpåverkan. Men jag har också en stor respekt för de naturgivna förutsättningarna för jordbruket.

Till slut når man en gräns där man förväntas trolla med knäna och då är risken att man tvingas dra fram en vit kanin ur den svarta hatten – precis som Volkswagen tydligen har gjort.