Om fake news och alternativa fakta

Jag tycker att debatten om ”fake news” och ”alternativa fakta” är så grund, att om den vore en sjö skulle man kunna vada över den utan att bli blöt om fötterna.

Kanske ligger problemet i att vi har två sätt att se på det globala samhälle vi lever i, och att dessa två synsätt inte kan tillämpas fullt ut. Istället måste vi hitta en kompromiss som består av en blandning av de två synsätten.

Det finns dem som låter känslorna styra. De som har en vision om en bättre värld som vi kan skapa bara tillräckligt många har goda intentioner. De som tycker så bortser från att:

1. Det finns lika många åsikter om vad som är en ”bättre värld” som det finns människor. Det finns också lika många goda intentioner som det finns människor och uppfattningen om vad som är en positiv utveckling skiljer sig beroende på vad man tycker.
2. Det finns vetenskap och fakta som man inte kan bortse från och som komplicerar tillvaron för många som tror sig veta vilken väg vi ska gå för att göra världen bättre

Det finns de som har en övertro på vetenskap och fakta och helt bortser från att alla människor är känslostyrda i varierande grad. Dessa personer tycker att det är konstigt att människor inte förstår sitt eget bästa och att de inte agerar som deras forskning säger att de borde agera. Därför står de nästintill handfallna när folk röstar för en Brexit och när de väljer Donald Trump som president.

Båda grupperna verkar ha en förenklad tro på begreppet sanning. Det finns påståenden som är sanna och sådana som är falska. Ingen gråzon.

Men i själva verket är (nästan) allt en enda stor komplex gråzon där förnuft och känsla blandas till en svårnavigerad fjärd höljd i dimma. Här och var tycker vi oss se ett fjärran fyrtorn som visar vägen, men signalerna är motstridiga och svårtolkade. Det finns rätt och fel, men sällan är det så enkelt att det som är fel är helt fel och det som är rätt är helt rätt.

När media ska rapportera om denna komplexa verklighet lämnas det alltså ett stort utrymme för tolkningar. Låt mig illustrera med ett – kan tyckas – banalt exempel från hösten 2008.

Det är två uppslag ur Aftonbladet respektive Expressen från samma datum. Eftersom de båda artiklarna har exakt motsatt budskap så måste ju – åtminstone – en av tidningarna presentera en falsk bild av verkligheten. Antingen är det Expressen eller Aftonbladet som kommer med ”alternativa fakta” och ”fake news”.

Men icke. När jag kollade på långtidsprognosen visade det sig att båda tidningarna hade rätt. Det skulle bli varmt, men först skulle det dra in ett rejält oväder. I det här fallet valde de två tidningarna olika vinkel på samma nyhet – man hade olika tidsperspektiv. Båda talade sanning.

Det finns hur många exempel som helst:

Om vi inför en minimilön på 150 kronor i timmen så kommer ingen att tjäna mindre än så. Det är sant.
Men det är också sant att de jobb där produktiviteten understiger 150 kronor i timmen kommer att försvinna och de som har dessa jobb kommer att bli arbetslösa.

Bara för att två personer kommer till olika slutsatser så behöver det inte betyda att en av personerna har falsk information som underlag.

Sverige är inte fullt. Vi får plats för miljontals fler människor. Det finns nästintill oändligt med yta. Det är sant!
Men det är faktiskt också sant att vårt välfärdssystem är – eller iallafall var – dimensionerat för maximalt ungefär 40 000 nya invandrare varje år.

Både den som säger att Sverige är fullt och den som säger att det finns gott om plats talar alltså sanning – men de menar olika saker.

För någon vecka sedan var jag på den årliga högtidssammankomsten med den Kungliga Skogs och Lantbruksakademien. Eftersom detta är en akademi, är man noga med att hylla den vetenskapliga metoden och det goda och öppna samtalet. Nästan varje talare uttryckte sin oro för Donald Trumps förhållningssätt till sanningen och hans tal om ”alternativa fakta”.
Men när föregående års verksamhet redovisades, nämndes ett seminarium som anordnats som en följd av en artikel i tidningen Nature, där några forskare kommit fram till att det europeiska skogsbruket inte alls skapade någon klimatnytta. Under seminariet hade det framkommit att det gick att komma fram till den slutsatsen om man valde att studera ett visst tidsintervall och om man gjorde vissa antaganden. Men det gick också att komma fram till motsatsen om man valde ett annat tidsintervall och gjorde andra antaganden.

Inte vet jag om det bara var jag som inte kunde hålla mig från att dra på munnen åt det faktum att akademien under det gångna året ordnat ett seminarium där alternativa fakta hade presenterats för att ge stöd åt en tes – en tes som ligger i linje med vad majoriteten av KSLA:s medlemmar tycker.

I vår komplexa värld bör man vara ytterst misstänksam mot dem som anser sig företräda den enda sanningen. Vi måste klara av att hålla många bollar i luften (ursäkta den hemska klyschan). Vi måste kunna förhålla oss till alla olika sanningar och inte bara plocka ut de sanningar som stöder just vår tes och kalla allt annat för lögn.