Om filosofi och ideologi

Jag tror att det är viktigt att hålla isär begreppen (moral)filosofi och politisk ideologi,för att vi själva och andra ska förstå libertarianismen.

Vi börjar med filosofin.
Den bygger på några väldigt enkla postulat som i princip innebär att vi dyrkar ”guden” frivillighet. Allt som sker med fri vilja och utan att någon tvingar någon annan är acceptabelt. Filosofin skiljer sig från till exempel utilitarismen som säger att man ska agera på ett sätt som maximerar lyckan eller nyttan.
En libertarian och en utilitarist kan komma fram till exakt samma slutsats, fast på helt olika vägar. Till exempel kan en libertarian och en utilitarist komma fram till att yttrandefriheten, rätten till liv och äganderätten är icke förhandlingsbara principer.
Utilitaristen kommer fram till det genom att konstatera att, om man lever efter dessa principer, blir världen bättre och lyckan maximeras.
Libertarianen håller fast vid dessa principer oavsett om det skapar största möjliga lycka och nytta, eller inte.

Den libertarianska filosofin förespråkar inte någon särskild politisk eller ekonomisk ideologi. Vi har inte någon emot kommunism, socialism, liberalism eller konservatism. Vi kan givetvis inte hindra någon från att skapa och leva i ett kommunistiskt samhälle. Med en liten, men viktig, brasklapp:
De som till exempel vill starta ett kommunistiskt samhälle får inte tvinga någon att vara med i det samhället, deltagandet måste vara frivilligt.

Så till den politiska och ekonomiska ideologin.
När vi libertarianer diskuterar hur det samhälle vi skulle välja att skapa skulle se ut, håller vi oss givetvis till den grundläggande filosofin – deltagandet skulle vara frivilligt och inget tvång skulle förekomma. Vi skulle till exempel inte ha en centralbank som talade om vad räntan skulle vara och vilket betalningsmedel som skulle vara giltigt. Vi skulle låta de människor som är med i vårt samhälle, själva välja vad de vill använda som pengar. Vi skulle låta relationen mellan utbud och efterfrågan på dessa betalningsmedel bestämma räntan. Vi skulle låta de samfund som vill viga homosexuella par, att göra det. Vi skulle låta de samfund som inte vill viga homosexuella, att slippa göra det. etc etc
Olika sätt att finansiera vägarna skulle få konkurrera, vi gör inga anspråk att på förhand veta vilket som är det bästa sättet. Vi skulle aldrig reglera priset på olika varor och tjänster, etc etc.

Vi skulle bygga det samhälle som vi tror skulle vara det samhälle där vi skulle trivas bäst. Men vi har full förståelse för att andra människor kanske har en annan uppfattning om vad som skulle vara bäst för dem. Eftersom vi inte kan tvinga någon att leva som vi vill, skulle vi alltså acceptera att andra vill skapa andra typer av samhällen. Många vill uppenbarligen ha centralbank, skattefinansierade vägar och reglerade priser på varor och tjänster – låt dem då ha det!

Det enda vi kräver av andra är att de ska avstå från att tvinga andra att vara med. Är det verkligen för mycket begärt?