Rösträtt från 16 år

De senaste dagarna har frågan om sänkt rösträttsålder diskuterats. Jag vet själv inte riktigt vad jag ska tycka. Kanske kan ett försök till att reda ut vad rösträtten innebär hjälpa till att komma fram om det är ett bra förslag att låta sextonåringar rösta.

En nationalstat är medborgarnas gemensamma intresse och investering. Vi har alltså tillsammans skapat en instans i samhället som ska ta hand om vissa saker. Man skulle kunna se staten som en liknande konstruktion som en bostadsrättsförening eller en vägsamfällighet – en grupp av människor som gemensamt äger och förvaltar någonting som man nyttjar gemensamt. I ena fallet en flerbostadsfastighet och i det andra fallet en väg.

Man inser ganska lätt att det behövs någon form av ordning och struktur för att fatta beslut i den grupp av människor som gemensamt äger och ansvarar för någonting. Delägarna i en bostadsrättsförening utser därför en styrelse som väljs på någon form av årsmöte. Styrelsen ges sedan vissa befogenheter att själva inom ramarna för stadgarna förvalta den gemensamma egendomen på bästa sätt. Det utses även revisorer som ska hjälpa delägarna att granska styrelsens arbete.

Rösträtten inom de flesta typer av liknande sammanslutningar brukar vara viktad efter hur stor andel av sammanslutningen som respektive medlem äger. Det är rimligt så länge den ekonomiska delaktigheten i beslutade investeringar finansieras utifrån samma princip. Om jag ska betala dubbelt så mycket som någon annan i en investering så vill jag också har dubbelt så mycket att säga till om när beslutet om investeringen ska fattas.

Vilka bör ha rösträtt i en vägsamfällighet eller en bostadsrättsförening? Självklart måste alla som är delägare ha en rösträtt! Både vägsamfälligheten och bostadsrättsföreningen har ju möjlighet att ta in avgifter från delägarna för att finansiera underhåll och investeringar – det vore orimligt att några av de som kan drabbas av dessa avgifter inte får vara med och rösta om dessa.

Frågan är då om ytterligare någon, förutom de som är med och äger vägen eller bostadsrättsföreningen, ska ha rätt att rösta om förvaltningen? Jag tror att många spontant skulle tycka att så inte ska vara fallet. Om vi tänker oss att vägen är öppen för fler än bara delägarna att åka på, ska då alla som använder sig av vägen, även om de inte är delägare ha rätt att rösta om vägens förvaltning? Och vilka konsekvenser skulle det få om det vore så?

Om man ger några människor rätt att vara med och bestämma om investeringar, utan att själva behöva betala för dem utan bara får nytta av till exempel den högre standarden på vägen, så är det rimligt att anta att de i högre grad än delägarna skulle rösta för ökade investeringar i vägen. Om de som inte är med och betalar skulle vara i majoritet bland de som bestämmer om vägen så skulle de antagligen agera på ett sådant sätt att de skulle försöka maximera delägarnas investeringar i vägen.
Kanske skulle de konstruera en Lafferkurva som beskrev hur mycket pengar det gick att krama ur vägens ägare innan de började krokna.

Det är inte sannolikt att delägarna i vägföreningen skulle acceptera att dela med sig av rösträtten till några andra.

Men staten har ju, förutom möjlighet att via skatt finansiera system och investeringar, också möjlighet att lagstifta. Det innebär att staten kan fatta beslut som påverkar andra än de som betalar skatt. Till exempel kan staten lagstifta om hur lång skolplikten ska vara eller om det ska vara tillåtet att koka brännvin hemma eller inte.

Av den anledningen finns det goda argument för att även de som inte betalar skatt ska få vara med och rösta i en demokratisk stat. På samma sätt som skattebetalarna, liksom delägarna i vägen i exemplet ovan, ogärna vill dela med sig av rösträtt till de som inte betalar skatt, så är antagligen de som blir drabbade av lagstiftningen inte beredda att ge enbart skattebetalare rätt att rösta.

Kanske skulle en möjlig lösning vara att dela på beslut om lagstiftning och skatter på två olika instanser. En lagstiftande församling och en skattebeslutande församling. Då skulle man kunna ha två olika rösträtter. En rösträtt till den skattebeslutande församlingen som enbart de som betalade skatt har och en rösträtt till den lagstiftande församlingen som, i princip, alla har.

Jag tyckte att slutsatsen att rösträttsåldern skulle sänkas till 16 år enbart i kommunalvalen är en märklig slutsats. För aningen erkänner man att vi är mogna att ta det ansvar som det rimligen innebär att rösta redan vid 16 års ålder, eller så gör vi det inte. Förslaget verkar bygga på att man anser att kommunalvalen inte är lika viktiga som riksdagsvalen, eller att det är lättare att ha en åsikt om kommunalpolitik än riksdagspolitik – vilket ju inte är fallet.

Invändningen att en sänkt rösträttsålder skulle innebära att ytterlighetspartierna skulle få fler röster är inte, tycker jag, en legitim invändning. Grundläggande i en demokrati är ju att man ska inhämta folkets åsikt. Bara för att man anser att en viss grupp av människor har åsikter som är besvärliga, kan inte vara anledning att inte ge den gruppen rösträtt.

Ett starkt argument för sänkt rösträttsålder är att de som är unga idag kommer att leva en längre tid av sina liv i det samhälle som vi skapar nu, än de som är äldre. Det är en bra argument men i förlängningen borde det resonemanget också föra med sig att äldre personers rösträtt borde viktas ned. Är det rimligt att de som statistiskt sett bara har 2 år kvar i livet ska få vara med och bestämma lika mycket som en ung person om hur samhället ska se ut i framtiden?

Att säga att personer under 16 år inte är mogna att ta ansvar är inte ett så starkt argument för att inte sänka rösträttsåldern. Det finns ju, som bekant, väldigt många människor som är betydligt äldre än 16 år som inte heller är mogna att ta ansvar. Om de demokratiska principerna ska dras till sin spets så borde även idiotens synpunkt på hur de samhälle han eller hon ska leva i, inhämtas.

Det finns, vad jag kan komma på nu, två möjliga kompromisser. Antingen dela upp rösträtten enligt vad jag ovan har beskrivit i en lagstiftande och en beskattande instans och ge även ungdomar och kanske även barn rätt att rösta i den lagstiftande församlingen.
Eller så skulle man kunna tänka sig att föräldrar fick rösta för sina barn. Det skulle göra att de som har många barn har mer att säga till om hur det framtida samhället ska se ut. Det är inte en helt orimlig tanke.