Skördearbetet ger tentaångest deluxe

Jag har fått min beskärda del av tentaångest. Ni vet, den där stressen och paniken som uppkommer när man närmar sig slutet på en termin och då det är dags att bevisa att man faktiskt har lärt sig något. Man umgås med tanken på att man kanske inte kommer att klara tentan och allt vad det kan innebära i form av utebliven sommar- eller julledighet eller en fördröjd examen.

Även om en tenta är en stressande företeelse, så är det ändå förhållandevis enkelt. Du vet redan i början av terminen, exakt datum för tentan. Det handlar egentligen bara om din egen studiedisciplin. Efter många år i skolan har man förhoppningsvis lärt känna sig själv så väl, att man vet precis vad man måste göra för att klara tentan. Man vet hur långt i förväg man måste börja att plugga och man vet hur många timmar per dag man måste plugga – det är egentligen bara att göra!

Det slog mig härom dagen att skördearbetet som jag håller på med nu, påminner en hel del om hur det är att plugga till en tenta. Man arbetar hårt för att nå ett mål före en deadline. Om man misslyckas innebär det en hel del allvarliga konsekvenser.
Men, skördeångesten har ytterligare dimensioner jämfört med tentaångesten.

Tänk dig att du, när du börjar en ny termin, får höra av din lärare att tentan kommer att hållas någon gång mellan den 1:a december och den 22:a december. Exakt datum för tentan kommer att meddelas dagen före.
Dessutom – säger läraren – får du inte börja plugga till tentan före den första november.
Som om inte det vore nog, får du bara plugga de dagar i november som det inte regnar.

Precis så är det med skörden. Man vet att det finns en deadline, när det har blivit för sent för att skörda. Den första snön, är en sådan deadline, men man vet inte om den dagen inträffar i mitten av oktober eller i början av december. Man kan inte börja skörda förrän spannmålen är mogen. Det kan vara hur fina och soliga dagar som helst, men om grödan inte är mogen så kan man inte börja. Givetvis kan man inte heller skörda de dagar som vädret inte tillåter det. Det måste vara uppehåll och gärna soligt och blåsigt.
Det här ger bondeyrket den ”krydda” som gör det så utmanande och intressant.

Vilken strategi ska man då ha, givet de förutsättningar jag har beskrivit?

Egentligen är strategin ganska enkel. Det enda man kan göra är att börja så tidigt det går och sedan arbeta så mycket man kan de dagar som vädret tillåter det. Man ska, som min granne säger, arbeta som om varje dag vore den sista.

I dag regnar det inte, iallafall inte just nu, så jag lär springa ut och arbeta som om det inte fanns någon morgondag.