Då är det slut med stora delar av det norska jordbruket. De har, liksom en stor del av det svenska jordbruket hade, inte en chans. Kanske sker det snart, kanske sker det senare. Den som är högt belånad den dag skyddsnätet tas bort kommer att sitta där med skägget i brevlådan.
Vi sitter ute en stund på kvällen, jag och Gunnar. Solen är på väg ned och vi tittar ut över sjön Totak. Sjön ligger 700 meter över havet och det är kallt. Bara några få plusgrader. ”Berget där borta kallar vi för Björnstjerne Björnson” säger Gunnar och pekar.
Allt är nytt. Allt är fint. Ladugården är så välskött, luftig och ren, att det inte ens luktar ladugård i ladugården. I varje detalj i snickeriet är det extra möda nedlagt på att det inte bara ska vara funktionellt, det ska snyggt också.
Om jag ska få tag i den perfekta lien, är det här jag ska börja. Men först ska vi mjölka getter.
