Hemma hos dahliorna

 

Åh. Jag är en sån hemmakatt. Vi har varit på Österlen i tre dygn. Det har varit så fint och bra, men efter ett par dagar borta är det alltid så skönt att komma hem. Är väl ändå tur att man är sån när man lever det liv man gör med lantbruk och djur… eller så lever man det livet för att man gillar att vara hemma på gården. Eller? Är fint att komma bort emellanåt ändå, om inte annat för att få bli sådär hemmakär igen.

Vi besökte bl.a. Mandelmanns gård (på barnens initiativ!) och det var verkligen höjdpunkten. Jag fick så mycket idéer och inspiration. Särskilt ”man tager vad man haver-tänket” inspirerade mig. Ännu mer. Så härligt oängsligt och väldigt, väldigt vackert. Kunde nästan inte somna igår kväll efter besöket i Djupadal. Tankarna och idéerna malde, på ett bra sätt.

Så kom vi hem framåt kvällen idag, och det första jag var tvungen att kolla var dahliorna. Djuren har varit i goda händer när vi var borta så dem kände jag mig inte det minsta orolig för, men blommorna däremot. Käre värld, blommorna. Såg på Instagram att det HAGLAT och störtregnat när vi var borta.

Min oro var dock obefogad som synes. Är SÅ GLAD för mina dahlior. Frösådde ett helt gäng av de mixade sorterna ”Decorative giants” och ”Pompon lilliput” redan i januari, och de ger verkligen lön för mödan! En sådan blomsterprakt! Hoppas på att det hinner bli lite knölar av dem så jag kan spara till nästa år.

Först blev de ganska hårt åtgångna när vi målade om huset i början av sommaren. Byggställningar i hela dahlialandet på framsidan var inte toppen, men de börjar återhämta sig. Nu är tvestjärtarna fienden nummer ett, men det funkar ändå ganska fint. Den rosa plantan ovan ser tråkigast ut nu, men på håll lyser den upp fint mot huset ändå.Jag plockar och plockar. Blev alldeles särskilt glad att se att min ”Daisy duke” nu blommar för fullt. Det är den stora i aprikost i mitten av kannan. Den är satt som knöl i våras. Ljuvlig!Alla färger och former. Prunket.

 

I rabatt, kragar och i krukor vid kökstrappan.

Plockade in ett fång i rosa, lila och aprikost. Kan inte fatta att man så enkelt kan odla sådana här skönheter själv? Lyxen liksom…

Overkligt vackra. Nästa år hoppas jag få tag i knölar av Dahliornas Rolls Royce – ”Café au lait”. Lyckades inte knipa några i våras innan de var slut, men nästa år. Hos Mandelmanns stod de ihop med jätteverbena och kål. Väldigt fint!

Vad säger ni om dahlior? Hiss eller diss?