Svindel

23 augusti, 2015
Den var nästan öronbedövande ikväll när jag kom hem och klev ur bilen. Tystnaden alltså. 
Hur idylliskt och fridfullt det än är här så har vi så länge vi bott här inte upplevt en tyst sommarkväll. Eller morgon. Inte en tyst morgon eller kväll överhuvudtaget faktiskt. Inte så att vi gått och tänkt på det så där värst mycket innan. Men nu. Tystnaden. Nästan som att jag fick svindel av den plötsliga avsaknaden av ljud. 
I fredags mjölkades det för sista gången i ladugården, och det känns både lite vemodigt men också spännande. Tystnaden och lugnet känns lite som en bonus, för det är som sagt inte något vi gått och tänkt på. Den där ljudmattan som tidig morgon till förmiddag och eftermiddag-sen kväll omgivit oss i nästan sju år. 
Jag tog en liten tur i vår vildvuxna trädgård ikväll. Kollade in krusbären och så. Plockade de första mogna äpplena som redan hunnit falla till marken. 

 

Och bara njöt av lugnet. Nästan som att jag hamnat på en ny plats. 
Tack, tack, tack alla ni som hört av er och stöttat och peppat efter inlägget om att vi lägger ned mjölkproduktionen. Det värmer så fantastiskt att så många bryr sig och vill engagera sig. Och så vill jag bara säga att vi mår bra. Verkligen. Det har såklart varit kämpigt, men vi har det så himla bra och har turen att kunna fortsätta livet och driften på gården, men bara i en liten annan riktning. 
Så fridfullt. Tystnaden. Och äppelsäsongen startar nu. Ljuvliga tider. Nya tider. Spännande tider.
Äppelkräm eller kräm på vad som helst
Höstlistan