Blev jag lurad när jag var 11 år?

När jag gick i mellanstadiet organiserade jag, tillsammans med min klass, en insamling. För pengarna köpte vi regnskog.
Jag vet inte exakt hur det gick till, rent praktiskt. Vi satte in en summa på ett konto och någon i andra änden lovade att denna summa skulle rädda en viss mängd regnskog från skövling.
Jag kände att jag hade gjort en god insats.

När jag var 11 år hade  jag inte själv möjlighet att åka till Borneo för att med egna ögon se hur skövlingen gick till. Jag var tvungen att lita på andrahandsuppgifter via nyheterna och från olika organisationer som arbetade med att skydda regnskogen.

I dag fick jag ögonen på ytterligare en sådan rapport. Denna rapport handlade inte om regnskogen utan om min egen skog. Den som växer på min mark här i Orsa. Rapporten har inte bara delgetts mig, utan även de tjänstemän och politiker i EU som förväntas fatta beslut om hur svenska skogsägare ska få bruka sin skog. I rapporten konstateras bland annat följande:

”Bengt Oldhammer, an environmentalist and author, has been monitoring Dalarna’s forests for around 35 years. In that time he has witnessed an alarming transformation.”

Hmm… tänker jag, hur kan det komma sig att vi har fått en sådan alarmerande transformation av våra skogar när vi, under de 35 åren, faktiskt har fått en lagstiftning som likställer miljömål med produktionsmål i skogen? Hur kan det komma sig att vi har fått en alarmerande utveckling, när vi gått från en skogpolitik som enbart handlat om att maximera produktionen, till att ha fått en som ger miljömålen precis lika stor vikt? Hur kan det vara alarmerande när andelen gammal skog har fördubblats på bara 20 år?
De gamla skogarnas förändring över tid

Det är någonting som inte stämmer.

Med lite längre perspektiv än 35 år, känns slutsatsen i rapporten ännu mer märklig. När jägaren, virkesköparen och författaren Gustaf Schröder åkte tåg mellan Rättvik och Mora i slutet på 1800-talet vittnar han om att han inte såg ett enda grövre träd efter vägen. Allt hade huggits ned och kvar stod de ”tras- och restskogar” som, tack vare stora insatser från staten och skogsägarna, idag är en skog som växer så det knakar. Schröder skriver att han är djupt oroad över att det i framtiden inte kommer att finnas någon skog alls i Dalarna.
Schröder skulle nog, om han såg hur skogen ser ut idag, vara mäkta förvånad och imponerad!

I rapporten fortsätter Oldhammer:

“It’s all clear cutting,” he says gloomily. “It’s the same model as in Indonesia and Borneo, where rainforests are cleared for palm oil plantations.”

Här sitter alltså beslutsfattare på högsta nivå med ett underlag som säger att det inte är någon skillnad på hur regnskog skövlas i Borneo och Indonesien och det sätt på vilket skogsbruket bedrivs i Dalarna.

Jag antar att väldigt få av EU:s politiker har besökt Dalarna. De är, precis som jag var när jag var 11 år, beroende av korrekt information från lokala uppgiftslämnare.

Antingen har Oldhammer rätt i att jag, som brukar skog i Dalarna, bedriver mitt skogsbruk på samma sätt som man gör i Borneos regnskogar. Om det är så, finns det ingen anledning att vara orolig för regnskogen. Det innebär att jag var fullständigt vilseledd när jag som 11-åring samlade in pengar.

Eller – och det är kanske det mest sannolika – är det ett försök att vilseleda beslutsfattarna på EU-nivå. De kan rimligtvis inte känna till hur skogarna såg ut i Dalarna för 120 år sedan. De kan rimligtvis inte känna till hur skogen i Dalarna ser ut idag.
Det svenska skogsbrukets framtid avgörs här och nu, i de politiska processer som pågår nere i Bryssel. Jag vet att våra svenska politiker har bättre information och att de gör vad de kan för att övertyga kollegorna om att vi faktiskt har bedriver att ansvarsfullt skogsbruk och att den ”frihet under ansvar” som varit modellen för framgången måste få finnas kvar. Men vi måste vara medvetna om att det finns oerhört starka krafter som gör vad de kan för att ljuga och förleda beslutsfattarna.

Jag är orolig på riktigt.

Hela ”rapporten” hittar ni här:

http://www.fern.org/publications/blog/sweden-saving-nature-destroying-it