Cowspiracy – hur ska man tänka?

Jag fick en rapport från en god vän i Stockholm.

”Just nu går folk som sett den runt i chock och inte vet vad de ska tro och vad som är rätt.”

”Den” är en film som heter ”Cowspiracy” och handlar huvudsakligen om köttproduktionen men även om mjölkproduktionen.

Min vän trodde att det behövdes någon som kunde nyansera och reda ut hur det egentligen ligger till.

Jag vet inte om jag är rätt person, men jag gör ett försök.

Jag förstår att filmen bland annat handlar om lobbyism från kött och mjölkbranschen. Jag antar att jag skulle kunna sägas vara en sådan lobbyist. Jag bor på en liten mjölk- och köttgård, jag har alltså personligt ekonomiskt intresse i att upprätthålla konsumtionen av kött och mjölk.
Även om jag, med min arbetskapacitet och kompetens, antagligen skulle tjäna mycket mer på att göra något annat än att vara bonde – så är jag part i målet.
Dessutom är jag förtroendevald i lantbrukarnas riksförbund, en intresseorganisation som för böndernas talan i viktiga frågor.
Så, den som på de grunderna vill avfärda allt jag kommer att skriva som en partsinlaga och en bekräftelse på hur oerhört stark kött- och mjölklobbyn är, kan göra det.
För er som ändå är intresserade av att läsa hur jag resonerar kan fortsätta. Jag ska vara 100% ärlig. Om något av det jag skriver inte stämmer så beror det inte på att jag försöker luras eller ljuga.
Det beror i så fall på att jag, trots att jag är bonde, inte vet allt.

Det första jag tänkte ta upp är uppgifterna om att det går åt 10 gånger så energikrävande att producera kött som vegetariska alternativ.
Det är nog en tumregel som stämmer ganska väl – i teorin. Det är inget nytt alls, jag fick lära mig det redan på högstadiet för över tjugo år sedan.

Det som man bör komma ihåg är, att när det kommer till näringsämnen så är det inte så enkelt. Människan behöver energi och protein. Vi kan inte dricka bensin och tillgodogöra oss den energin och vi kan inte äta gräs och tillgodogöra oss det protein som gräset innehåller. Vi behöver alltså både energi och protein förpackat i sådan form att människokroppen kan tillgodogöra sig den.

Det fantastiska med kor är att de kan omvandla energi och protein som vi människor inte kan tillgodogöra oss, till former som vi kan tillgodogöra oss. Därför blir ekvationen inte så enkel. Vi människor kan inte äta gräs, men vi kan äta kor – och kor kan äta gräs.

Visst skulle vi kunna odla mer växter som innehåller protein som vi kan tillgodogöra oss. Men det är inte så enkelt och mycket av den mark som vi använder för att odla gräs är inte lämplig för odling av proteingrödor.
Fråga mig som precis har plöjt ned hela min misslyckade odling av ärtor.

Köttproduktionen kräver vatten – det är sant.
Vatten är nog den största begränsande faktorn för jordbruket i ett globalt perspektiv. Här gäller det att hålla isär det faktum att vatten är en global bristvara och det faktum att vatten inte är en bristvara i Sverige. När svenskt jordbruks konkurrensfördel ska lyftas fram är det nästan alltid ”god tillgång på vatten” som hamnar högst.

För att illustrera hur jag tänker så drar jag en parallell till frisk luft. På många håll i världen är frisk luft en bristvara. I stora förorenade städer är luften dålig.
Vi har god tillgång på frisk luft här i Sverige. Vi löser inte bristen på frisk luft i Peking genom att hålla andan här i Sverige.

När det gäller vatten så är en del av problemet vissa typer av subventioner av jordbruket. Jag tänker mig att det fungerar såhär:

I till exempel i Kalifornien, är jordbruket en betydelsefull del av ekonomin. Jordbruket växer och det innebär att det går åt mer och mer vatten. Vattnet blir då dyrare och dyrare att pumpa upp. Jordbrukarna går till staten och begär en subvention för att täcka de ökade kostnaderna. Politikerna anser att jordbruket är viktigt och därför skjuter de till de pengar som behövs.
Det här leder i sin tur till att jordbruket kan fortsätta att växa i Kalifornien och snart behövs det ännu mer vatten. Så fortsätter processen. Problemet är att subventionerna gör att vattnet inte blir rätt prissatt. Om subventionen inte fanns, och bönderna fick betala hela kostnaden för vattnet, så skulle förbrukningen av vatten minska i Kalifornien genom att produktionen flyttade till någon område där det finns gott om vatten.
I detta fall driver subventionen vattenförbrukningen till en ohållbar nivå.

Här ska vi komma ihåg att det inte bara är mjölk- och köttproduktionen som är boven i dramat. I Kalifornien är det odling av mandel och frukter som slukar enorma mängder vatten.

Samtidigt som subventionerna ställer till med problem så ska vi vara medvetna om att det också är subventionerna (eller stöden, som bönder kallar dem) som gör att vi kan ha jordbruk i hela Sverige och inte bara på den bördiga slätten i syd. Det är stöden som gör att vi kan hålla artrika hag- och betesmarker öppna.

Den sista saken som jag tänkte kommentera är hur starka lantbrukarnas lobbyorganisationer är.

Ja, jag har anledning att tro att det är så. Både i Europa och i USA är inflytandet från bondelobbyn stark. Det sägs att det är omöjligt att bli president i USA om man inte börjar med att åka till Ohio och lova bönderna fortsatta subventioner. Jag vet inte om det stämmer, men något ligger det kanske i det.

Samtidigt ska vi nog komma ihåg att nästan alla branscher och särintressen har starka lobbyorganisationer. En del verkar transparent, som vi i LRF till exempel gör. Vi är tydliga med vilka vi företräder. En del intressen har inte egna lobbyister, utan verkar genom andra organisationer som får rollen som ”nyttiga idioter”.
Jag har anledning att tro att t.ex. vissa oljeproducerande länder har intresse att genom andra organisationer stoppa utvecklingen inom biobränsle och biodrivmedel.
Det vore snarare väldigt märkligt om det inte vore så, med tanke på den mängd pengar som står på spel.

Jag ska avsluta med ett råd till alla er som kanske är förvirrade och chockade.

Några av er kanske, efter att ha sett filmen, bestämmer er för att helt sluta äta kött och dricka mjölk. Fine, det är ert eget val.
För den som ändå vill fortsätta att äta kött och dricka mjölk så finns det möjlighet att göra medvetna val.
De problem som filmen tar upp, är inte så stora i Sverige som de är på många andra håll i världen. Genom att välja svenskt kött och svensk mjölk så bidrar ni inte bara genom att avlasta de hårdast exploaterade jordbruksområdena i världen. Ni bidrar också till ett öppet landskap och till att upprätthålla den artrikedom som finns i våra hagar och på våra ängar.

För att förekomma den kritik jag kan få för det rådet, så vill jag redan här säga att allt som produceras i andra länder inte är sämre än det som produceras i Sverige. Det kan vara större skillnad i miljöpåverkan mellan två olika gårdar i Sverige än vad det är mellan en gård i Sverige och en gård i något annat land.
Rådet är ett generellt råd som ges till dig som inte har oändligt med tid att lägga på dina medvetna val.

Fördelen med att välja Svensk eller lokalproducerad mat är att du med egna ögon kan se hur produktionen går till. Du kan besöka en gård och bilda dig en egen uppfattning.
Jag är jätteglad över det stora intresset för hållbarhetsfrågor och mat. Vi Svenska bönder vet att vi står oss väl i en internationell jämförelse och vi tror att ett ökat intresse för dessa frågor kommer att gynna oss.