Det är som att vi vill bli lurade

Det sägs att vi lever i informationssamhället nu.
Inte vet jag – det är väl snarare så, att vi alltid har levt i någon typ av informationssamhälle. Information har ju alltid varit livsviktigt för oss människor.

Information är viktig för att vi ska kunna fatta rätt beslut. Vi vill veta var det finns drickbart vatten, var det finns vilda djur som vi kan jaga och äta, eller rovdjur som vi behöver undvika. Vi behöver veta var det finns odlingsbar mark. Vi vill veta vem som är vän och vem som är fiende, vem man kan lita på och vem man inte kan lita på.

För den som driver företag, eller den som tänker sig att starta ett företag, är information helt avgörande för framgång. En entreprenör kan aldrig ha hundraprocentig information om framtiden. Det som är själva kärnan i entreprenörskapet är att utgå från all tillgänglig information om framtiden som finns – och sedan chansa på att en viss utveckling kommer att ske. Den som idag lyckas förutspå ett framtida behov och med precis rätt tajming ha en produkt eller tjänst klar i tid för att möta det behovet när det kommer – den kommer att bli framgångsrik.

Det vackra med den helt fria och oreglerade marknaden är att den ger – just – information. Informationen kommer också i en form som alla kan ta del av – helt oberoende av kulturella skillnader och språk. På marknaden kan människor som inte talar samma språk, som inte tycker om varandra, eller ens har träffats utbyta en stor mängd information.

När marknaden tillåts sätta priser helt fritt, ger priset och dess utveckling över tid information om både utbud och efterfrågan på en viss produkt. Via finansiella kontrakt om affärer i framtiden kan man till och med få en god uppfattning om hur priserna kommer att utvecklas.
När marknaden tillåts sätta räntan helt fritt – utan inblandning av centralbankerna – ger detta också hur mycket information som helst. Räntan talar om relationen mellan tillgång och utbud på pengar idag. Men det finns ju även ”längre” räntor som ger information om hur relationen mellan tillgång och utbud kommer att se ut i framtiden.
På en fri marknad skulle en stigande långränta betyda att människor föredrar konsumtion idag istället för om  – säg – tio år. Det innebär att de som vill låna pengar för att investera i produktion av något som ska börja säljas om tio år, får lov att betala högre ränta. Den stigande långräntan är alltså konsumenternas sätt att tala om för producenterna att de hellre konsumerar idag än om tio år. Den som trots det vill investera i någonting som ska ge försäljning och avkastning om tio år, måste vara beredd att betala högre ränta.
På samma sätt är en sjunkande långränta en signal om att många sparar för att kunna konsumera om tio år. Det blir då billigt att låna för dem som vill göra investeringar för att möta den efterfrågan som kommer om tio år.

Det är ett så snyggt och vackert system!

Därför är det så tragiskt när politiker verkar ha tagit det som sin huvudsakliga uppgift att manipulera information. Priser regleras och räntor höjs och sänks. Den tydliga och rena information som den fria marknaden förser oss med förvanskas. Istället för att vi klart och tydligt kan kommunicera med varandra, förvandlas det hela till en enda stor global visklek.

I stället för att hästen drar vagnen, ser det ut som att vagnen skjuter hästen framför sig. Priser och räntor som ska vara ett resultat av människors preferenser idag och i framtiden – blir istället ett verktyg för att försöka lura människor. Dem som manipulerar priserna och räntorna försöker få oss att tro att nutid och framtid ser ut på ett annat sätt än vad som är fallet.
Med jämna mellanrum avslöjas bluffen och både priser och räntor återgår till sina rätta nivåer. Det är då vi säger att bubblor spricker och finanskriser inträffar.

Det allra märkligaste är att världens företagare och entreprenörer många gånger hyllar och verkar för fortsatt manipulation av informationen. Den information som de – om några – är så oerhört beroende av. Det är som att de vill bli lurade.
Varför gör de på detta viset?