Det blir inga bilder…

… iallafall inte fler än vad det är nu.

”Du måste ha bilder i bloggen, det drar läsare!”

Det är nog det vanligaste tipset jag får när det gäller min blogg.

Och ja, jag förstår precis!

En bild säger mer än tusen ord och en väl vald bild skapar intresse och gör att den som scrollar igenom sitt flöde i sociala media, med större sannolikhet väljer att klicka vidare.

Men jag vill inte ha en sådan blogg. Jag vill inte ha sådana bloggläsare.

Jag vill ha läsare som är tillräckligt intresserade av ämnet för att orka läsa. Jag vänder mig till läsare som kan sätta sig in i, och förstå teoretiska resonemang. Mina läsare kan skilja på sak och person. Mina läsare kan tänka fritt och argumentera sakligt. Mina läsare kan förstå skillnaden på principiella resonemang och konkreta förslag.
Den som vill lyssna på mina radioavsnitt måste vara tillräckligt intresserad för att avsätta 40-60 minuter. Jag gör inte kortare avsnitt än så, för då hinner jag inte fråga mina gäster om allt som jag vill. Då hinner vi aldrig gå till botten.

Jag är inte intresserad av läsare som klickar på en text bara för att det är en rolig bild.

Det är ett elitistiskt resonemang, jag vet.

Men jag tror att det gäller att välja sin nisch. När alla andra jagar klick via gulliga kattbilder och ”Du kan aldrig tro vad som hände sedan”-rubriker, så vänder jag mig till den spillra av mänskligheten som vill ha något annat.

Det kostar pengar i uteblivna klick – men jag kan och vill inte skriva ”klickvänligt”.
Den som vill ta den lätta vägen genom livet och titta på bilder istället för att läsa och fundera, kan välja någon av de tusentals sådana bloggar som finns.
Det här är inte en sådan blogg. Det här är ”Bonde på riktigt”. Det är tråkigt. Det är komplicerat. Det är filosofiskt.
Den som vill vara med när jag delar med mig av mina funderingar är välkommen. Den som vill titta på bilder kan söka lyckan någon annanstans.