Höstvete del 15 (17 november 2016)

Äntligen lite kassaflöde!
Drygt 16 månader efter att projektet inleddes och jag hade mina första kostnader, har jag nu börjat få in pengar på min odling.

Skörden  uppgick till totalt 7911 kg ( omräknat till 14% vattenhalt)
Jag sålde skörden direkt till en kollega här i Orsa som behöver mer spannmål än de odlar själva. Dessutom har de – som jag skrev i förr-förra inlägget i den här serien om höstvete – en torkanläggning hemma på gården.

Spannmålet var ju väldigt blött när jag tröskade och därför blev torkningen ganska dyr.
23 öre per kilo kostade det att torka. Den otorkade vikten var 972o kg så den totala torkningskostnaden blev:
0,23*9720 = 2235 kr.

Så till intäkterna!

Det är alltid lite svårt att räkna ut priset vid sådana här mellangårdsaffärer grannar emellan. Men vi gör det tämligen lätt för oss – jag frågar vad jag skulle ha fått betalt om jag sålt spannmålet till någon större köpare, till exempel Lantmännen och köparen kollar vad han skulle ha fått betala inklusive frakt om han skulle ha köpt från Lantmännen.
Eftersom det var väldigt mycket korn iblandat i vetet så kom vi överens om att det var kornpriset som vi skulle gå efter. Priset blev 1 krona kilot.

Därför var intäkten 1*7911 = 7911 kr.

Slutkalkylen blir alltså såhär:
Accumulerade kostnader (se de tidigare 14 inläggen med rubriken ”Höstvete”): -22893 kr
Kostnad för torkning: -2235 kr
Intäkt försäljning: 7911 kr.

Resultat: -17217 kr

Det här var ju inte så bra!

Åkern är på 2,7 hektar, så förlusten per hektar uppgår till 6376 kronor.
Det är det som är fördelen med att vara småbrukare. Jag skulle aldrig ha råd att ha en så stor förlust per hektar om jag hade haft flera hundra hektar höstveteodling!

Man kan väl säga att det som knäckte kalkylen helt och hållet var regnet i början på september 2015. Många brukar vara irriterade på att vi bönder klagar på vädret – men det är vädret som avgör om det blir vinst eller förlust.

Även om just den här odlingen av höstvete blev extremt dålig rent ekonomiskt, så är min kalkyl för spannmålsodlingen inte så mycket bättre för någon annan gröda heller. Hur kan det ändå komma sig att det går att hålla på, år efter år?
Vi har nu tittat på resultaträkningen – intäkter minus kostnader. Om vi skulle ta och kika på kassaflödet istället, så kanske det ser lite bättre ut…

I kostnadskalkylen har jag tagit med alla kostnader, det vill säga även räntekostnader och avskrivningskostnader på maskinerna. Men, alla de maskiner jag använder är mina egna (eller min fars) och de är gamla, betalda och avskrivna för länge sedan. Jag har kört allting själv och därmed har jag inte heller några lönekostnader. Det enda som kostat pengar ”på riktigt” är insatsvarorna (gödning, utsäde etc), diesel till traktorn och inköpta tjänster (torkningen av spannmålet). Låt oss kika på hur mycket det kan vara. (Jag antar att traktorn dragit 10 liter diesel/timme och att kostnaden är 10 kr/liter)

Utgifter:
Diesel: 1900 kr
Växtskyddsmedel: 854 kr
Gödning: 4801 kr
Utsäde: 3367 kr
Torkning: 2235
Totalt: 13157 kr

Ja, som ni ser så innebar min höstveteodling till och med ett negativt kassaflöde. Jag betalade ut 13157 kronor men fick bara in 7911 kronor. Jag har alltså 5246 kronor mindre på kontot efter 16 månaders, detta trots att jag inte tagit ut en enda krona i lön. Det är riktigt, riktigt dåligt.

Både kassaflödeskalkylen och resultaträkningen är lite orättvisa mot höstvetesodlingen, då jag har med kostnaderna för att bryta den vall som växte på åkern innan jag sådde vete på den. Vallen hade legat i 4 år och jag ska nu ha spannmål i 3-4 år på åkern innan det blir vall igen. Det är inte rättvist att belasta höstvetekalkylen med hela kostnaden för vallbrottet. Mer rättvisande tycker jag att det är att dela upp kostnaden för vallbrottet på fem år.
De totala kostnaderna för vallbrottet var 8338 kronor och de kassaflödesmässiga utgifterna var på 1133 kronor. Om vi bara tar en femtedel av dessa kostnader så blir resultatkalkylen såhär:
Kostnader: 18457 kr
Intäkter: 7911 kr
Resultat: – 10546 kr

Kassaflödet: 7911-12250 = -4339 kr

Resultatet förbättras alltså ganska mycket, från -17 217 kr till -10 546. Kassaflödet förbättras från -5246 kronor till -4339 kronor.

Det här var alltså utfallet av min höstveteodling. Vän av ordning märker att det inte ligger några bidrag i kalkylen ännu. Jag får återkomma med en artikel om det när väl alla bidrag är utbetalda. Jag vet redan nu att jag fått utbetalt ”jordägarbidraget” från Orsa Besparingsskog på 500 * 2,7 = 1350 kronor.
Det ligger inte heller med någon markkostnad eller arrendekostnad. Jag har ett ”gratis” nyttjanderättsavtal på åkern. Med tanke på hur värdelös den här kalkylen blev, så är det nog helt rätt att vi har gratis arrenden här uppe….

Kanske skulle det behövas ett ”negativt arrendepris”, alltså att man fick betalt för att odla. Och vem vet, går det att ha negativa räntor, så borde det väl gå att ha negativa arrendepriser också?