Lärobok ger felaktig bild av jordbruket

Det har kommit in en del kommentarer på artikeln ”Om nyttiga idioter, subversiv verksamhet och främmande makt”. En del av kommentarerna förtjänar ett mer seriöst bemötande än vad jag hade tid att ge i kommentarsfältet igår.

Först tipsade signaturen B-J B om följande:

Här är den bild av modernt jordbruk som ges till dagens 12-åringar…
Ur Elisabeth Ericson – Geografi 6 elevbok (Sol 3000) Natur och Kultur, sida 48:

Jordbruket påverkar miljön
Konstgödsling
I många moderna jordbruk sprider bonden ut konstgödsel på åkrarna, för att det ska växa bra. Men det kan vara svårt att veta exakt hur mycket extra näring som växterna behöver. Därför kan det hända att bonden sprider ut lite mer konstgödsel än vad växterna kan ta upp, och då blir det för mycket näringsämnen i jorden. Näringsämnena följer med regnvattnet ut i sjöar och vattendrag. Där gör näringen att alger och andra vattenväxter börjar växa mer än vanligt. När dessa växter dör sjunker de till bottnen, där de förmultnar. Vid förmultningen går det åt mycket syre, och därför kan det bli syrebrist i vattnet. Då dör fiskar och andra djur som lever där.
Giftbesprutning
För att slippa skadeinsekter och ogräs sprutar bonden giftiga insektsmedel över åkrarna. Men då dör inte bara skadeinsekterna utan också andra djur. Fåglar, till exempel, som äter besprutade insekter, kan förgiftas. En del gifter stannar kvar i fågelns kropp. På så sätt får den i sig allt mer gift och blir så småningom sjuk eller dör. Rester av gifterna kan också bli kvar i det som odlas och kan skada oss människor.
Ekologisk odling
Både människor och djur kan ta skada av konstgödsel och gifter. Därför väljer nu allt fler jordbrukare, både i Sverige och i andra länder, att odla ekologiskt. Det innebär att de inte sprutar kemiska insektsmedel och inte sprider konstgödsel på sina åkrar. I Sverige kontrolleras de bondgårdar som vill sälja ekologiskt odlade produkter. Kontrollerna görs av en förening som heter KRAV. Om produkterna blivit godkända, märks de med en stämpel. Det gör att de som köper maten kan veta att den är odlad på ett miljövänligt sätt och att den inte innehåller några rester av kemikalier eller gifter. Redan idag finns det flera tusen varor som är KRAV-märkta. Andra länder har liknande kontroller av ekologiskt odlad mat.

Det kanske är svårt att hitta direkta faktafel i texten, förutom att man inte använder insektsmedel för att bekämpa ogräs. Men texten är så otroligt tendensiös och oseriös i sin beskrivning av det konventionella, miljöanpassade, moderna jordbruket!
Inte med ett ord nämns det hur oerhört seriöst jordbruket jobbar med frågan om växtnäringsläckage. Hur vi med modern teknik jobbar med att minimera läckaget och optimera gödslingen – både för minimalt läckage och maximal avkastning. I texten får man intrycket att bonden gödslar lite på måfå och… hoppsan, ibland blir det visst lite för mycket.

Problematiken med växtnäringsläckage från ekologisk odling, där man använder stallgödsel och baljväxter som plöjs ned, nämns inte alls. För läroboksförfattaren har ju redan tagit ställning till vad som är bra och dåligt.
Hand upp, den som verkligen anser att lärobokstexten är neutral.

För mig känns uppförsbacken helt plötsligt som oövervinnerlig. HUR ska vi bönder lyckas få förståelse för våra förutsättningar när de beslutande redan när de var 12 år fick ”lära sig” hur det funkar.

Nästa kommentar kommer från signaturen ”Martin” och är väldigt typisk för de kommentarer jag ibland får. Därför väljer jag att lyfta fram den här:

Menar du att detta skulle vara en falsk bild av jordbruket?
Man kan ju även lägga till en jäkla massa uträtningar av små åar och bäckar, för att fälten ska bli så lätt arbetade som möjligt (?)
Det pumpas vatten ur dessa små vattendrag till bevattning, man tar bort alla träd som skuggar vattendragen.. allt detta tar död på livet under ytan!
Nej ni bönder är inte så jäkla miljövänliga ni heller, det är bara nån romantiserad gammal framställning utan tanke på alla dessa ingrepp!
Vakna upp lite ur egoismen tack! 

Jag gav inte Martin något seriöst svar i kommentarsfältet. Helt enkelt för att jag vet att det är lönlöst. De gånger jag har försökt svara dylika påståenden så är det enda som händer att jag får ett nytt felaktigt påstående tillbaka, som jag får lägga tid på att besvara. Och så fortsätter det tills det att någon av oss tröttnar eller måste göra något annat.

Att beskylla jordbrukarna, som i dagsläget troligtvis är den yrkesgrupp i samhället som har lägst timlön, för egoism – det tycker jag är orättvist.

Min syn på saken är denna:
Jag är bonde framför allt för att producera den mat jag själv och min familj behöver. I de fall det blir någonting över, så säljer jag överskottet till de som inte själva kan eller vill producera sin egen mat.
För att producera min egen mat behöver jag varken använda handelsgödsel, kemisk ogräsbekämpning eller bevattna. Men om det ska bli något över till alla andra, som inte vill jobba dygnet runt, året runt med att producera mat, så måste jag ha tillgång till moderna och rationella odlingsmetoder.

All mänsklig verksamhet innebär att vi påverkar vår omgivning och miljön. Lantbruket utvecklas ständigt mot mer hållbara metoder, där det konventionella och det ekologiska jordbruket, utvecklas parallellt. Vi lär oss ständigt av varandra.
Att den verksamhet, som förser en växande befolkning med mer och mer livsmedel, och dessutom faktiskt minskar sitt ”ekologiska fotavtryck”, hela tiden kritiseras och aldrig uppmärksammas för det miljöarbete som görs – det tycker jag är konstigt.

Är det rimligt att kräva att jordbruket, som är en förutsättning för mänsklighetens överlevnad, inte ska få påverka omgivning och miljö på något sätt? Finns det inte andra verksamheter som vi borde kritisera, innan vi ger oss på jordbruket?

Vi bönder jobbar, som sagt, ständigt med att göra produktionen effektivare och mindre miljöpåverkande.
Vårt arbete uppskattas tydligen inte av vår samtid, men arbetet kommer att uppskattas av vår framtid.