Björken – räddaren i nöden

Vilken härlig start på veckan med sol och doft av nyklippt gräs, syren och jasmin!

Här hemma pustar vi ut efter en helg med barnkalas i dagarna två. Det har bakats, kalasats och öppnats paket, en nöjd 7 åring somnade ovaggad igår kväll. Om två veckor är det dags igen då minstingen fyller 4 år, bring it on. Recept på världens godaste kanelbullar utlovas.

Ja så var det den där björken. Den som står lutad mot väggen. Den står inte bara där för att det är snyggt, även fast vi faktiskt tycker det är ganska trevligt. Vi tar det från början. Vi har fällt några gamla och rangliga träd runt huset, skönt eftersom vi hela vintern, så fort det har blåst har hållit andan, livrädda för att träden skulle falla över huset. Det gjorde de inte som tur var och nu är de äntligen fällda. Men, vad vi inte visste var att ekorren, som har ett bo med ungar uppe på vårt tak inte längre kunde komma upp. När vi kom ner till nedervåningen på morgonen möttes vi av en svettig och trött rackare som försökt klättra på fönsterspröjset hela natten utan att lyckas. Vi ställde oss i fönstret, och när den såg oss la den sina små händer på bröstet och tittade på oss med stora ögon.

David skyndade ut i bara träskorna och ställde upp en del av den fällda björken mot taket och vips kunde den klättra upp igen. Slutet gott allting gott. Frågan är bara hur länge björken ska få stå där, lutad mot taket. Grannen frågade om vi råkat fälla björken över huset. Någon som har en bra idé på en liten smidig ekorrstege? Tills dess får nog björken stå kvar.