Coq au vin – grannens tupp i vårt kök

Coq au vin – långkok på grannens tupp. Den perfekta höstgrytan med mustiga smaker på säsongens råvaror.

Hösten har stormat in med full kraft, mycket blåst, en del regn och hela höstens färgpalett har åkt upp i träden. Lite trädgårdssysslor och pizzabak blir det utomhus, men framför allt myser vi in hösten inomhus. Långkok är på många sätt för oss synonymt med hösten, så när några grannar frågade om vi ville ha två nyslaktade tuppar var det bara att tacka och bocka.

Tupparna var i alla fall huvudlösa, så den biten behövde vi inte bekymra oss över, men fjädrar och inkrom var kvar. Efter en kirurgisk insatts var tupparna flådda, konsten att plocka fjäderfän får anstå till en annan gång. Efter ytterligare några konster med kniven var det mesta av köttet inne i köket. Innan långkoket startade sköljde vi av köttet och lät det gå ned i kokande vatten så att eventuella bakterier skulle försvinna.

Till Coq au vin brukar vi göra klyftpotatis, gott att den både är lite krispig och att man kan mosa den så att grytan sugs upp. Gällande grytan gjorde vi så här.

Coq au vin

Du behöver:

• 2 styckade tuppar i bitar
• 1 pkt ekologisk bacon
• 6 charlottenlökar
• 3 vitlöksklyftor
• 1 paket champinjoner
• 3 morötter
• 1 flaska rödvin
• 1 lagerblad
• salt och peppar
• 1 burk syltlök
• 1 msk soja
• färsk persilja och timjan

Gör så här:

1. Bryn styckdelarna från tupparna i rikligt med smör.
2. Stek morotsslantar, bacon, halverade charlottenlökar med champinjoner och vitlök. Lägg i tuppen och fyll på med vin när blandningen fått färg, fyll på med vatten så att hela tuppen är täckt. Krydda med salt, peppar, timjan och lagerbladet.
3. En gammal fransk tumregel är att grytan skall koka 1 timme per år som tuppen levt, när det är en halvtimme kvar skall syltlöken i.
4. Smaka av med salt och peppar och lite soja. Garnera med hackad persilja, serveras med klyftpotatis.

Det är efter helger som den här, när man plockat äpplen bredvid sina bikupor och fått två nackade tuppar av en granne, som man reflekterar att det är ganska lantligt att bo i villaidyllen Enskede. Men inte bara i villaområden utan även i många miljonprogramsområden ploppar pallkragar upp som svampar ur marken och på många tak i centrala städer finns det både tomatodlingar och bikupor. Det är kanske lite tidigt att dra en analys redan nu, men är det inte något som håller på att hända?  Visst känns det som att gröna vågen 2.0 är på gång, men den här gången kör vi närproducerat både i stan och på landet.