Fy tusan vilken jul vi haft. Sedan kvällen den 19e har vi varit sjuka här hemma. Ordentligt sjuka med feber och hosta och jag har varit tvärsäker på att det var covid, men jag har testat mig och provet var negativt. (Verkar dock vara ganska vanligt att negativa test visar fel, så vi håller…
Det blir allt annat än en vanlig jul i år, för oss som för de flesta andra. Den lugnare varianten är egentligen inte mig emot, och jag hade sett fram emot att fira en liten jul här hemma hos oss ihop med Jonas mamma och pappa. Men så igår morse blev jag och ett av…
Min onsdag började här. Eller, efter att gjort barnen färdiga för skola och förskola och Jonas kört iväg med dem gick jag och förberedde för hemmakontor framför kakelugnen. Jag tände en brasa och gick för att hämta dator och kaffekopp. Sedan var såklart bästa platsen upptagen, och jag hade inte hjärta att flytta på honom…
Här kommer ett utdrag ur min kamera sista dagarna, fyra snabba helt enkelt. Jonas har jobbat på med virke till lillstugan och nu är det dags att hyvla lockläkt till panelen. Häromdagen hade vi två varianter hemma från sågen och skulle bestämma oss för bredd och utformning. Vi velar lite mellan en helt rundad…
Nu är det bråda tider i lantbruket. Det är speciellt att vara lantbrukarfamilj, och kanske särskilt tydligt blir det på våren och sommaren när ”vanliga” familjer är lediga mycket och hittar på allt möjligt. En tumregel för oss är att är det fint väder så är Jonas upptagen. Regnar det så är det större…
Det märks sannerligen att det är vår nu, inte minst på alla djurungar som ploppar fram på gården. Kalvar kommer det flera stycken varje dag, killingar väntar vi lite när som helst, och framåt påskaftons morgon räknar jag med att det kläckts små kycklingar i äggkläckningsmaskinen inne i köket. Det är en fin påsktradition,…
Vår lilla plats på jorden. Så glad jag är för den. Bästa tiden på året är här, och trots att världen är upp och ned och inget är sig likt så är allt sig likt här. Naturen och arbetet har sin gång. Det måste liksom vara så. Kalvningssäsongen är här och varje dag välkomnar…
Senast vi var på bio bara Jonas och jag var någon gång anno 2012 kom vi fram till häromdagen. Förmodligen var det senaste gången vi åkte iväg någonstans själva över natt också. Är vi ute och äter på tu man hand särskilt ofta då? Nja. Vårt dejtande kan tyckas ganska så fjuttigt kanske någon tänker…
Det är om kvällarna det är som vackrast, och livet känns som allra mest. Vi hänger in tvätten och tar djupa andetag av luften som är tung och söt av krikon som fallit till marken. Varje dag plockar vi en hink till djuren, men det är så rysligt mycket i år så marken under trädet…
Igår efter lunch när Britta hade somnat blev jag sådär vansinnigt trött. Att då få lägga sig här i soffan och lyssna på när Jonas grejar med de stora barnen för att ta med dem ut är en sån obeskrivlig lyx. Först låg jag bara och lyssnade på Jonas otroliga tålamod med två lite småtrötta…
