Novemberskörd

27 november, 2019

Min mamma ringde och frågade vad jag gjorde idag när jag stod i trädgården och grävde efter jordärtskockor, -”Gräver ute i jorden efter lunch” svarade jag nöjt och började fundera över det där urtidsbehovet av att samla, spara och reda sig själv. Det är något väldigt tillfredsställande att kunna stå i sin trädgård i november och gräva upp egenodlat till lunch. Trygghet och rikedomskänsla

Jag tänkte mig som sagt jordärtskockor till lunch, och passade då på att plocka in lite annat som stått kvar i landen eftersom det vankas snö och lite kallare väder lagom till advent.

Jag har låtit morötter och rödbetor stå kvar in i det längsta. Jorden är ju ändå det bästa skafferiet så länge det inte blir minusgrader för länge. Nu ska det som finns kvar packas i hinkar och lådor och förvaras i jordkällaren. Rödbetor har vi massor. Det ska bli inläggningar och rödbetssallad till jul, och många biffar i vinter.

Och morötterna lär räcka januari ut om vi inte äter alldeles för snabbt. Är så glad för allt jag lyckas odla för husbehovet, även om det bara är för husbehovet några månader.  Morötter har vi haft ända sedan juni, och åtta månader utan att behöva köpa känns väldigt bra. Nästa år ska det räcka hela vintern hoppas jag.

Savoykål fanns två små huvuden kvar av, och lite brysselkål till julbordet. Fint med kål som står så länge i landen. Svartkålen får stå kvar ett tag till. Den har jag även lite av i växthuset, så den klarar sig nog fint innan det blir smällkallt i alla fall.

Jordärtskockor kan stå kvar i jorden över vintern, så jag brukar skörda en del på senhösten, och resten till våren när tjälen släppt,  men lite till ska jag gräva upp och stoppa i jordkällaren så vi kan njuta av dem i vinter.

Så gick jag in med min skörd, kokade den här soppan på jordärtskockor och började packa morötter och rödbetor i hinkar för vinterförvaring. Tänk att vara så rik.

Julböckerna
Stjärngirland av apelsinskal