Vi har blivit biodlare

Hurra, vi har äntligen blivit biodlare! Självförsörjande på honung och ägare av några tusen små kompisar som kan pollinera växterna i vår trädgård.

Vi hörde ett rykte för ett år sen, att det bästa man kan göra för klimatet och den biologiska mångfalden är att skaffa bin. En ABF-kurs i biodling och några tusen kronor senare så står kupan äntligen ute i ett hörn av trädgården. Helt fantastisk känsla att på morgonen smyga upp och se på den strida ström av bin som ger sig av för att samla pollen, nektar och propolis. För att senare komma tillbaka med benen fulla av dagens fångst.

Ett ständigt pågående äventyr och så mycket nytt att lära sig om bin. Att en drottning bara parar sig vid ett tillfälle och med flera drönare visste vi sedan tidigare, men att hon sedan lägger en halv miljon ägg de närmaste åren är ju helt sjukt. En massa praktisk kunskap måste man lära sig, som att skörda honung och behandla mot varroakvalster. Man måste också övervaka så att drottningen lägger sina ägg och att bina inte förbereder myteri genom att föda upp en ny drottning.

Lite nervöst var det också, det där med att ha bin i sin trädgård. Skulle vi få vara i fred för alla bin och vad skulle grannarna säga. Vi hade pratat med några grannar och några inte. Nu när vi har haft dem i tre månader kan vi konstatera att allt har gått bra. En granne trodde att bin och getingar var sammas sak, det är det inte. Själva har vi knappt märkt av bina i trädgården och rabatterna, där är det mest en massa humlor.

Vi har placerat kupan med öppningen in mot vårt hus, på det sättet har de inflygningszon på vår tomt och stör grannarna minimalt. Bin flyger flera kilometer för att hämta pollen så man behöver inte oroa sig för att alla skall flyga runt i grannskapet. Vi har också sett till att ha några buskar en bit framför flustret, där bina flyger in och ut, så att de inte skall flyga lågt inne i trädgården.

Snart är det dags att vintra in dem och efter det blir det lugn och ro i kupan fram till våren. Under vintern får en biodlare tid att snickra fler kupor och ramar och göra salvor och krämer av bivaxet. För att inte tala om all honung, nästa år när bisamhället vuxit till sig räknar vi med att få en 60 – 80 burkar, det kommer att bli hur kul som helst. Lite honung har bina samlat ihop till vintern så vi hoppas att vi skall få ett litet smakprov redan i år.