Dags att bygga dass

Vårt allra första hus på landstället är invigt och klart, ett litet svarttjärat dass med mycket hjärta, vårt alldeles egna chataeu noir.

Tre grundläggande behov för överlevnad är sova, äta och bajsa. Vi har löst alla tre ganska fint på vårt lilla landställe i Gryt. Sover gör vi i vårt fantastiska Glampingtält, lagar mat gör vi i vårt out-door kitchen, och det sista har vi löst, tills vattenklosetten är klar, i ett litet svarttjärat dass med utsikt över äng och sjö.

När man tänker efter har man besökt en massa dass i sina dagar. Allt från lyxdass med flera hål, till små muggiga hus med full fluginvasion.

Målet med vårt dass är att det ska vara så mysigt att man blir sittande i timmar, att barnen bara:

– Mamma var är pappa?

-Ingen aning, säker på dass igen!.

Ritandet gick ganska fort. Svenskt trä har fina beskrivningar, naturligtvis få man göra lite mindre personliga justeringar. Litet och nätt utan att man får klaustrofobi. 1,2×1,5 meter känns lagom. Vi satsar på höjd i stället för bredd. Nästan 3 meter i framkant och 2 meter i bakkant ger en bra rymd invändigt och ett fint takfall.

Har man lång restid till landstället gäller det att vara nått sjukt effektiv när man väl kommer dit. Vi bygger så mycket vi kan hemma i delar för att sedan packa släpvagnen till bredden och montera på plats.

Vi försöker ju återbruka så mycket som möjligt i vårt byggande. Såklart för både miljön och ekonomin men också för att det är lite extra roligt och utmanande att ta det som finns och skapa av det. Panelen till dasset fick vi av några vänner som rivit ut det vid en renovering.

Kul när bitarna faller på plats och dasset bara -poff står där, som att det alltid gjort det och troligen alltid kommer att göra det. Också kul att stå på en äng mitt i naturen med ett elverk som brummar och en cirkelsåg i handen. Lite som en modern familjen McCaghan i lilla huset på prärien. Vi har ju typ byggt det lilla dasset på prärien.