I fredags morse när jag vaknade hade världen bäddats in i det första tunna täcket av snö. Han den lilla jublade av lycka och den stora suckade. Och det har fortsatt snöa sedan dess. Kallgraderna håller i sig och Kung Bore har för tillfället erövrat landskapet. Jag tycker om den första snön. Hur den suddar…
Och äntligen kom det. Höstlovet. En efterlängtad paus i det gråa. En vecka som glimmar lite extra. Hela veckan har varit fylld av äventyr. Det bästa stunderna är ändå de som sker naturligt. När man skalar bort ytter distraktioner. Åker till skogen med lunch och en täljkniv i ryggsäcken och låter äventyren börja där. Små…
För några veckor sedan träffade jag Hanna, Jonas och deras två barn på Helins gröna bo. Det var en tisdag, en sån där när jag är ledig från jobbet som fröken i skolan, och kan hitta på andra äventyr. Septembereftermiddagen badade i ljus när jag styrde bilen mot villaområdet ett par stenkast utanför centrala Ludvika….
Tidigt i morse var jag med i P4 Dalarna under programpunkten ”morgonens lyssnarintervju”. Det var min vän Heidi Baier som skickade stafettpinnen till mig. Jag har tidigare lovat mig själv att våga säga ja till saker som jag egentligen törs göra. Det här är typiskt en sån sak. Jag klev upp ännu tidigare än jag…
I den lilla vackra byn Grangärde anordnades det en skördemarknad och en liten loppis i går. Skördemarknaden höll till på ett område som kallas för Plätten. Där träffas folk från byn och odlar tillsammans på små plättar, i odlingslådor eller i pallkragar. Loppisen höll till runt det gamla gästgiveriet ”Gästis” i Grangärde, där man kan fika,…
Det är ett rönnbärsår. Precis som det är ett kantarellår. På marken lyser svampen som gula små solar och rönnarna dignar av röda, vaxiga bär. Moder jord är givmild i år. Skafferiet svämmar nästan över. Sidensvansarna far omkring i stim och njuter av bären. Tre om dagen för oss människor ska tydligen täcka hela C-vitaminbehovet…
Jag är egentligen en höstmänniska. Jag älskar den höga klara luften. De tidiga mornarnas dimma. Krispigheten som smyger sig på. Färgerna. Mognaden. Allt det där. Det passar mig och min palett på något sätt. I år har jag närmat mig den med trevande steg och försiktighet. Nästan väntat mig att jag ska falla dit igen….
I år svämmar skogen över av kantareller. De växer på platser där de normalt inte brukar. Jag går till mina hemliga ställen och hittar nya okända svampmarker på vägen dit. Vi plockar korgen full flera gånger. Den lilla älskar att plocka men äter inte svampen. Trots att favoritfärgen är gul. Vi rensar, förväller och fryser…
Himlen spricker upp när jag kör bilen mot grannbyn Skattlösberg. Det har regnat under natten men nu glittrar grönskan där solens strålar bryter genom blyertsgrå moln. Jag kliver ur på parkeringen, hänger på mig kameraväskan och börjar den lilla vandringen ner mot Luossastugan. Jag stannar upp en stund och tittar ut över de blånande bergen….
Min mormor introducerade mig till att lyssna på sommarpratarna. Ledmotivet till radioprogrammet ger mig sån där gåshud av välbehag efter armarna och hela jag sätts i ett tillstånd av förväntan inför den historia som jag ska få svepas med i. Den här sommaren har bland annat Anders Hansen berört mig lite extra. Anders är överläkare…
