Du har klimatångest utan att fatta kol och kol?

Tänk om man kunde ta fram en produkt med hjälp av sol och vatten och samtidigt binda koldioxid från luften. Det skulle vara hållbart, naturligt och klimatsmart. Världens bästa produkt, nobelprismaterial till och med.

Det bästa av allt: Vi kan redan göra det!

Klimatångest är lite av ett modeord just nu. Men alldeles för sällan pratar man om kolets kretslopp i dessa sammanhang. Man har alltså ångest och kanske till och med gör stora förändringar i sin livsstil utan att förstå den grundläggande kontexten. Samtliga växthusgaser räknas om till så kallade koldioxidekvivalenter (vilket också blir lite skevt, mer om det här) men man gör sällan skillnaden på kol och kol.

Ibland får jag känslan av att många till och med har glömt bort hur ett kretslopp fungerar (eller så tänker man bara aldrig på det). Och att fotosyntesen är en förutsättning för allt liv på jorden. Fotosyntesen är den magiska egenskap som träd och växter har, som gör att de kan binda kol från luften. Till sin hjälp behöver de bara solenergi och vatten.

Här kommer en mycket pedagogisk film om fotosyntesen från Uppsala universitet för den som vill veta mer.

Klimatångest

Den dåliga förståelsen för kolets kretslopp leder i vissa fall till att var och varannan (i alla fall här i Stockholm) visar upp symtom på kraftig klimatångest och rabblar diverse koldioxidekvivalenter hit och dit. Det kan lätt bli dålig stämning och dystopiska framtidsspaningar, när man inte ser att det finns en potentiell lösning i sikte. Men om man har lite bättre koll på kolets kretslopp så kanske klimatvardagen kan bli något ljusare och en del av lösningarna på utmaningar finns faktiskt inom räckhåll, vi måste bara satsa på dem.

För den som vill djupdyka i kolets kretslopp kommer en annan pedagogisk film, lätt värd 4 minuter av din tid om du vill ha bättre koll på kol det vill säga.

Man kan säga att det finns två olika typer av kol.

Grönt kol (kort kretslopp – möjlighet att återbinda kolen i realtid).

Vi låter trädet vara exempel här. När trädet växer tar det upp koldioxid ur luften och binder kol i stammen, bladverket, grenarna och rötterna. När det är dags att avverka blir en del av trädet brädor som man kan bygga med och då fortsätter kolet vara bundet. Men allt på trädet kan inte bli byggmaterial, en del blir pappersmassa och en del blir bränsle.

När man eldar flis eller kör bil på diesel som är gjord på tallolja, så frigörs koldioxid. Men den typen av kol är grön, skogsägaren som avverkade skogen, planterar nämligen ny skog som i sin tur fortsätter att ta upp kol ur luften samtidigt som den växer. Så fortsätter träden växa och vi släpper inte ut mer kol än vi kan binda åter i ny skog.

Svart kol (långt kretslopp – sådant som vi gräver upp som legat i marken i tiotals miljoner år).

Här låter vi oljan vara exemplet, den består av kol som lagrats under jorden i miljontals år. När vi använder olja har vi ingen möjlighet att binda tillbaka den kol vi släpper ut i realtid. Det blir bara utsläpp och en ny varaktig påspädning av koldioxidhalten i atmosfären.

Lösningen finns på landsbygden

Vår stora utmaning är alltså att byta ut det svarta kolet mot det gröna. Och lösningarna på denna stora samhällsutmaning finns i mångt och mycket på landsbygden. Det är bönderna och skogsägarna som sitter på framtidens viktigaste resurser. Det borde alla tänka på lite oftare.