Principen ”lite av allt” botar hållbarhetsångest och smakar gott i en primörsallad!

20 maj, 2018
Hållbar matig sallad med primörer

I den tid vi lever i är frågan om hållbarhet högt upp på mångas agenda. Och eftersom vi bara har ett jordklot, som vi dessutom har kört rätt så hårt med, är det absolut på sin plats att vi alla börjar fundera på vad vi kan göra för att vända skutan. Vi har många problem att ta tag i, men nummer ett för mig är att se till så att vi kan äta mat även i framtiden.

I den bästa av världar skulle det finnas en enda enkel lösning på detta. För tänk så underbart det skulle vara om vi bara slutade med typ en enda sak och sen kunde leva på som vanligt. Men världen är komplex, och allting vi gör får konsekvenser på flera sätt än vad vi kanske är medvetna om. Därför blir jag så himla rädd när jag hör debatten om mat. För det känns som att många, även beslutsfattare med stor makt att påverka, väljer att tro att det finns en quickfix på detta.

Inte alla ägg i samma korg tack!
Jag är bara en vanlig mamma, och ingen supersmart forskare, så jag utger mig verkligen inte för att ha några svar utan vill bara dela med mig av mina tankar. Och det är nåt som skaver i mig när nån tex ihärdigt hävdar att det enda rätta för att lösa klimatkrisen är att utesluta kött. För det första tänker jag att det borde väl inte bara vara viktigt att utesluta något, utan lika viktigt borde det väl vara att ha extrem koll vad man ersätter det uteslutna med? Och är vi verkligen säkra på att beslutet inte får andra konsekvenser som är ännu sämre? För tänk om vi ger upp vår köttproduktion och så om några år kommer vi på att ”nämen oj titta vad som hände, nåt måste ha blivit galet med jorden för här vill minsann inga bönor växa längre”. Eller tänk om det kommer en ny sorts insekt som vräker i sig allt nysått så att inga grödor får växa upp till skörd, och eftersom den biologiska mångfalden försvinner med våra beteshagar har vi inget att stoppa den med. Eller oups nu förändrades klimatet i Spanien så de inte längre kan odla grönsaker, och vi som har importerat 50% av alla grönsaker därifrån… Ja då blir det ju tack och godnatt för oss alla!

Därför tycker jag personligen att det känns mest tryggt att inte lägga alla äggen i samma korg. Min filosofi är att äta lite av varje av det som kan produceras här nära mig, där jag faktiskt kan se hur det går till och har möjlighet att ta reda på vilka konsekvenser familjens matätande genererar på riktigt.

Så idag när två av mina bästa vänner kom över på tant-lunch blev de inte bara bli mätta utan bidrog också till att gynna traktens hållbara matproduktion. Så till den grad att jag faktiskt tror att vi prickade in alla sorters produktionsgrenar! Och den här salladen tillsammans med den ap-goda dressingen (som vi fick på gudsonens konfirmation igår, stort tack för receptet Tina) är verkligen ett perfekt exempel på när lite av allt är det bästa- även smakmässigt! 🙂

Tina gröna kalasdressing
Den här apgoda dressingen tjoffar du ihop på bara några minuter i matberedaren!

Hållbar matig sallad med kyckling, rostade rotsaker och vårens första primörer

Det här behöver du till 6 personer
Små potatisar, ca 12 st
Morötter, 3 st
Rödbetor, 3 st
Sparris, 12 st
Kyckling, jag använder allt utom benen (som vi sparar och äter en annan dag) från hel kyckling
Små vita bönor, ca 1 dl
Prästost, ca 1 dl i bitar
Sallat, ca 5 dl
Tomater (gärna såna där små fina i olika färger), ca 10 st

Gör så här:
1, Tvätta, skala (om det behövs) och dela potatis och rotfrukter i lagom stora delar. Häll över rapsolja och kör in ugnen på 225 grader i ca 20 min. Salta och peppra.

2, Plocka ur köttet i en kyckling som du grillat ett stekt i ugnen innan, och dela i mindre bitar. (Jag brukar alltid köra hel kyckling i lergryta eftersom det alltid blir saftigt och att man inte behöver passa ugnen så där petnoga för att det ska bli bra).

3, När det är 10 minuter kvar i ugnen kan du lägga in sparrisen också, så den blir lite mjukare och får färg.

4, Häll av spadet på de vita små bönorna. Krydda ev med salt och peppar.

5, Dela tomaterna

6, Blanda allt i en skål när rotsakerna svalnat lite.

7, Servera med den Tinas kalasgoda dressing (se nedan), och ett gott bröd.

 

Tinas gröna kalasdressing

Det här behöver du:
3 äggulor
3 dl rapsolja
Ca 2-3 dl kryddgrönt- jag grundade med persilja, ruccola och fyllde på med lite basilika och timjan.
1 vitlöksklyfta
2 msk fransk senap
1 tsk salt
kajennpeppar

Gör så här:
1, Tjoffa i allt utom oljan i en matberedare och kör på tills det är finhackat.

2, Medan maskinen kör på lite långsamt droppar du i oljan lite i taget tills det blir en fluffig krämig sås. Om det blir för tjockt är det bara att späda med lite vatten.

 

  kommentarer

5 tips för godare mat

18 maj, 2018
Härliga svenska sommar råvaror på Muurikka.

Här kommer tips som egentligen inte handlar om ren kokkonst utan snarare om hur man väljer råvara med omsorg. Att välja svensk mat innebär en massa mervärden och ju mer jag vet om råvaran desto godare smakar det, i alla fall för mig.

1. Vilket land kommer produkten ifrån?

Kolla på paketet, är den märkt med ”Från Sverige” ja då är det helt enkelt helt svensk mat, varje led i odling, uppfödning förädling slakt och så vidare, har skett inom landets gränser.

2. Vilken gård kommer den ifrån?

Ännu bättre är att få gårdsspecifik information. Kanske har man tur att få lite fakta redan på paketet. Annars kan man prova att googla gården och bilda sig en uppfattning om produktens ursprung.

Om man har möjlighet kan man även köpa direkt från gården. Antigen via gårdsbutik, REKO-ring eller näthandelssajter som exempelvis Minfarm.

3. Handla i säsong

Råvaror som är i säsong är bättre än de som inte är det. Detsamma kan faktiskt appliceras på kött – eller i alla fall ibland. Som ett exempel kan vi ta lamm. Högsäsong för lammslakt är under hösten, efter att lammen gått ute under sommaren och betat.

Påsken som är den ”riktiga” högtiden för lamm, är egentligen inte högsäsong för slakten. Så passa på att äta lammgryta och lammstek även på hösten.

4. Vad innehåller maten?

Köper du en sammansatt produkt eller färdigmat – vad innehåller den, kolla in baksidan. Ser allt relativt normalt ut så är ju det skönt. Jag är speciellt petig med färdigmat som innehåller kött – jag vill inte ha thailändsk kyckling.

Ibland har man inte tid att laga mat och min barndoms bästa färdigrätt är Krögarpytt från Felix. Och de bytte för något år sedan till Svensk kött och svensk potatis. Svensk mat även i form av helfabrikat, man tackar!

5. Välj svenska varianter

Genom att välja svenska varianter av produkter som annars importeras kan man minska sitt miljöavtryck. Samtidigt främjar man den svenska landsbygden är säker på den höga standard som Sverige har när det kommer till livsmedel och lantbruk bibehålls.

Exempel på importerade produkter som enkelt kan bytas till svensk mat är:

  • Ris (som dessutom en klimatbov) – Mathavre, matvete, kvarngryn
  • Importerade charkuterier – Svenska charkisar
  • Färska bär –  Frysta svenska bär eller bär i säsong
  • Parmesan – Västerbottenost eller Svedjans ost

//Kattis

  kommentarer

Fotbolls-VM på middagsbordet – sommarens roligaste utmaning i köket

13 maj, 2018
Planering fotbolls-VM

Yihaa! Nu börjar uppladdningen inför fotbolls-VM och ni kan ge er den på att jag verkligen går all in för att vara i toppform vid avspark den 14 juni! Men innan ni får kaffet i vrångstrupen: nej det är inte så att förbundskapten Janne Andersson drabbats av grov sinnesförvirring och gett en något bedagad spelare, vars främsta fotbollsmerit är ett mål i division 5 damer nån gång kring 1990, en plats i truppen. 😉
Min insats för VM sker nämligen hemma i köket. För sedan ett par år tillbaka i tiden möts nationerna i de stora fotbollsmästerskapen inte bara på fotbollsplanen utan också hemma på vårt middagsbord!

Så här ligger det till. Eftersom vår familj är en riktig fotbollsfamilj är de stora mästerskapen som VM och EM högtidsstunder hemma hos oss. Och vi har väldigt många härliga minnen förknippade med dessa matcher. Ett av de mer minnesvärda är från EM 2002, då sonen var nyfödd.  Sveriges öppningsmatch skulle ses tillsammans med ett gäng vänner och vi hade kommit på den briljanta idén att sonen skulle döpas efter den förste målgöraren för Sverige. Förväntningarna i det övriga sällskapet var skyhöga och många hoppades på att nykomlingen Zlatan Ibrahimovic skulle sätta första målet, men det blev Niclas Alexandersson som dängde in bollen i mål och han är därmed orsaken till att sonen några veckor därefter döptes till Calle Niclas Alexander. Men framför allt har fotbollsmästerskapen handlat om härligt umgänge och god mat. Och för ett par år sedan kom jag alltså på det ultimata sättet att kombinera mitt intresse för matlagning med dessa mästerskapsmatcher.

Så nu är det snart dags igen och jag är igång med uppladdningen inför det tredje fotbollsmästerskapet där länderna som möts på fotbollsplanen också möts hemma på vårt middagsbord. Jag har sedan det första VM:et förfinat mina metoder och har även samlat maträtter och recept i en bok, så att allt ska löpa på smidigt även de dagar då jag har ont om tid. Så här gör vi:

Innan VM:
1, Familjen bestämmer vilken av matcherna som ska ses varje dag. (Här kan man bara planera för gruppspelet så klart).
2, Jag googlar fram vilken typ av mat man äter i länderna som möts och väljer ut två maträtter.
3, Jag går igenom recepten och modifierar dem så att de kan göras på svenska råvaror.

Under VM:
1, Handlar alla råvaror som behövs. (Bra att se över sitt kryddförråd innan VM, för en del kan vara svårt att få tag på.)
2, Lagar maten, gärna med hjälp av andra entusiastiska familjemedlemmar och vänner.
3, Äter maten och utser tillsammans med alla kring middagsbordet vinnarrätten.
4, Tittar på matchen. Spänningen är alltid olidlig – ska det bli samma vinnare på middagsbordet som på fotbollsplanen? 😉

Rätterna som har serverats under mästerskapen har så att säga fått skiftande betyg… Vi har serverat allt från riktiga lågvattenmärken, vars rester efter ett par dagar i kylen förpassats till hundmat, till riktiga hits som blivit favoriter och numera används frekvent i dett Rosska köket. Ett exempel på det senare är chimichurri, som allt sedan förra fotbolls-VM varit en storfavorit som vi numera nästan alltid har som tillbehör när vi grillar kött (recept ser ni nedan).

I vänkretsen har detta lilla projekt fått ett varmt mottagande, och många har intresserat följt våra middagsbestyr via facebook. Så jag tänker att det här kanske kan vara kul även för er bloggläsare att följa?  Häng med i bloggen framöver så kommer ni få recept och omdömen om mat från världens alla hörn- tillagade på svenska råvaror! Och riktigt kul vore det så klart om jag kan få med mig några fler som vill förgylla sitt VM på detta sätt!

VM-mat
Godsaker som serverades under förra fotbolls-VM: holländska poffertjes, argentinska empanadas och chivitos från Uruguay.

Recept:
Rossarnas bästa chimichurri

Det här behöver du:
Ca 2 -3 dl hackad färsk persilja
Ca ½ pressad citron
½ finhackad rödlök
1-2 msk rapsolja
1 riven vitlöksklyfta
½ färsk chili, eller 1 tsk chiliflakes
1 kryddmått spiskummin,
1 tsk torkad oregano
Ca 1 tsk salt

Gör så här:
Tjoffa ihop allt i en skål och låt stå och dra en liten stund. Proportionerna ovan gillar vi i vår familj, men prova dig fram till en smak som passar er.

Chimichurri
Chimichurri är en favorit från VM-utmaningen i köket 2014.

 

 

 

 

 

 

  kommentarer

Fäviken – svensk mat i världsklass

9 maj, 2018
Kalvdans i mjölkmaräng smaksatt med älgört.

De flesta som är riktigt matintresserade har hört talas om stjärnkrogen, Fäviken. En mytomspunnen restaurang som ligger mitt i det vackra jämtländska landskapet en halvtimma från Åre. Det är mycket som är lite mystiskt med Fäviken. Trots sitt geografiska läge, är restaurangens 20 platser fullbokade jämt och ständigt. Att få en plats är lite som att försöka köpa biljett till en extremt haussad konsert.

Det gäller att uppdatera webbsidan tills man får kramp i musfingret. Har man tur lyckas man knipa ett bord. Annars får man vänta tre månader innan nästa bokningstillfälle öppnas.

Betalar gör man i förväg, precis som när man bokar en konsert.

Själv har jag spanat in kocken Magnus Nilsson i serien Chefs Table. Intrycket är en kock med en perfektionists ambition och kontrollbehov, på ett bra sätt. Dessutom verkar allt han ser eller stöter på i sitt liv vara en potentiell maträtt. Mer om det lite längre ner.

Skyhöga förväntningar

Att någon gång få äta på restaurangen har alltså länge varit drömmen. Så äntligen kom dagen! Tack vare världens bästa kompisar fick jag och min man ett besök på Fäviken i bröllopspresent. Dröm.

Den 7 april var det dags.

Inför besöket var förväntningarna lite farligt höga. Efter att ha suktat detta restaurangbesök i sju månader vore det en ren mardröm att gå från bordet besviken. Alla dessa uppbyggda känslor och bilder gjorde sitt och både jag och min man var nervösa när vi checkat in på vårt rum. Det kanske låter konstigt, men så var det.

Vi lyckas dock lugna nerverna med en kall öl i bastun.

Fäviken ligger 30 minuter från Åre. Hit åker folk från hela världen för att äta.
Fäviken ligger 30 minuter från Åre. Hit åker folk från hela världen för att äta.

Middagsdags!

När jag kliver in i det gamla spannmålsmagasinet som gjorts om till en rustik restauranglokal, möts jag av Magnus Nilsson i egen hög person (gulp) samt alla de andra duktiga kockarna, servis och sommelier. Om proffstrevlig var ett ord, skulle detta gäng kommer upp om man googlade det.

Det som är extra coolt med maten på Fäviken är att de bara använder råvaror som finns i närheten. I början av April finns det inte mycket grönt att äta i Jämtlands natur, om man inte är en ren som gillar att äta lav. Detta präglar också middagen på ett fascinerande sätt.

Första mumsbiten som landar på bordet är en fermenterad majrova med en dipp. Detta mönster upprepar sig, allt grönt är fermenterat, mjölksyrat eller torkat. Och jag är lyrisk.

Rätterna löser av varandra i rykande fart och passande dryck serveras till. Miljön är urtrevlig, sällskapet likaså och jag vill bli kompis med alla som jobbar där.

Middagen är lysande och vi avslutar kvällen med cigarr och lössnus (väldigt ”out of carachter” kan jag säga) tillsammans med några amerikaner som flugit över Atlanten för att äta på Fäviken.

Frukosten på Fäviken gick inte av för hackor den heller. Ost från Oviken, skinka från den egna charkfabriken i Undersåker och annat gott.
Frukosten på Fäviken gick inte av för hackor den heller. Ost från Oviken, skinka från den egna charkfabriken i Undersåker och annat gott.

Halm och ensilage

Mitt intryck av att Magnus Nilsson ser allt som en potentiell maträtt, förstärks när vi serveras följande rätter:

Halm som ympats med svampmycel
Min tolkning av hur detta kan bli en maträtt lyder som följer:  Efter att svampmycelet börjat tränga sig in i halmen och bryta ner fibrerna avstannar man processen genom rostning. Vid servering hälldes en klar grönsaksbuljong över en liten halmhög. Buljongen silades och i botten låg en form av färskost som kallades tjesmus. Denna rätt bjöd på helt nya smaker! Och det är så coolt. Dessutom var det mycket gott och mustigt!

En annan lite otippad rätt var glass smaksatt med ensilage, även det riktigt gott. Vill du prova hemma så kan man ju testa att mixa lite ensilage med vatten, sila av och smaksätta glass med.

Kalvdans med älgört var också en favorit, se bilden i toppen av inlägget.

//Kattis

  kommentarer

Godaste kroppkakorna och inspiration från mormors kokbok

6 maj, 2018
Kroppkakor

Ett av de bästa tipsen till den som vill hitta recept som passar för svenska råvaror är att rota fram mormors gamla kokbok. Förr i tiden, när vi inte importerade såna extrema mängder som vi gör idag, fick man ju nöja sig med att laga mat av det som kunde produceras här.

Min fina mormor, som är 88 år och still going strong, är en fena i köket och jag älskar att bläddra i hennes kokböcker som är från 50-talet. Men helt ärligt är det en hel del maträtter i de där kokböckerna som jag tror att jag får rätt svårt att sälja in här hemma. Eller vad tror ni tonåringarna skulle tycka om delikatesser som lungmos, fågel i gelé och a-la-daube på ål? Måste nog erkänna att till och med jag som verkligen gillar att testa ny mat känner mig lite tveksam till att kasta mig över just de där recepten…

Å andra sidan finns det en hel del fantastiskt goda klassiker där. Min absoluta favorit är kroppkakor. Mormors kroppkakor ser inte riktigt ut som de finns i affären, och jag kan hålla med om att de rent estetiskt kanske inte är det vackraste som kan hamna på en tallrik. Men smaken… Inget får mig att känna mig så rik som när jag fyller frysen med mormors kroppkakor paketerade två och två för att passa perfekt som matlåda när man inga rester har.

Här nedan hittar ni recept och beskrivning på hur min östgötska mormor gör sina kroppkakor Ett tips är att ni snabbt skrider till verket- för det är vinterpotatis som krävs till de här delikata rackarna!

Mormor Gullvis kroppkakor

Det här behöver du:
1 kg vinterpotatis
4 dl vetemjöl
1 msk salt
1 ägg

Till fyllningen:
ca 200 g rimmat fläsk
1 gul lök
Smör
vitpeppar

Gör så här:
1, Skala och koka potatisen.

2, Hacka lök och stek den mjuk och glansig i en stekpanna med en klick smör i.

3, Strimla fläsket i små bitar och stek gyllenbruna.

4, När potatisen är kokt häller du av den och låter den svalna.

5, Koka upp saltat vatten i en stor kastrull.

6, Stompa/mosa potatisen, som om du skulle göra potatismos.

7, Knåda in mjöl, ägg och salt i potatisstompet tills det blir en mjuk och smidig deg.

8, Rulla ut degen i en korv som du sedan skär i ganska tjocka skivor. Platta till skivan och lägg ca 1 tsk av fyllningen där i och knip sedan ihop kroppkakan. Se till att den är helt tät så ingen fyllning rinner ut.

9, Lägg kroppkakorna några i taget i det kokande vattnet. Låt sjuda 8 -10 minuter. Kroppkakan är färdig när den flyter upp till ytan. Ta upp med hålslev.

10, Ät med lingon och en klick smör!

(obs! Bilden nedan innehåller inte alla delar av det som ska göras för att det ska bli kroppkakor!)

Kroppkakor

  kommentarer

Sluta äta importerat kött – för antibiotikans skull

3 maj, 2018
Sverige är det land i EU som ger minsta antibiotika till sina lantbruksdjur. Genom att medvetet välja svenskt kött och mejerivaror bidrar man inte till den ökade spridningen av antibiotikaresistens.

För det första, tack för ert engagemang på mitt förra inlägg om vikten av att fråga om matens ursprung på restaurang! 
När det gäller råvarans ursprung är den vanligaste frågan jag får: Varför är det viktigt? Det stavas antibiotikaresistens och det tänkte jag utveckla.

Antibiotikaresistens

Som många av er säkert redan vet, är ökad antibiotikaresistens ett globalt problem. Det betyder att allt fler sorters antibiotika slutar fungera för att bakterierna utvecklar ett sätt att försvara sig mot den verksamma substansen. Det kan leda till att vi inte har någon antibiotika som fungerar i framtiden.

Världshälsoorganisationen, WHO, menar att det är ett av vår tids största hot mot mänskligheten.

Utan antibiotika kan man dö av något så simpelt som en förkylning som utvecklar sig till en lunginflammation. Sjukvården skulle få väldigt svårt att behandla cancerpatienter eller utföra operationer. Unga, sjuka och gamla med nedsatt immunförsvar är de som dör först. Om man inte längre kan behandla bakteriella infektioner, kommer fler att dö helt enkelt och kostnaderna för sjukvården kommer sannolikt att gå upp. Det är en framtid som vi måste kämpa för att motverka. Men då gäller det att ta ansvar för antibiotikan även när man äter.

Vad är dyrt?

Sveriges djuruppfödare använder minst antibiotika i uppfödningen i EU. I Europa är det bara Norge och Island som ligger lägre än oss. Vi har friska djur som inte behöver behandlas med medicin. Men det är inte gratis, våra bönder har investerat i stallar och rutiner som kostar pengar, det är en av anledningarna till att svenskt kött ofta har en högre prislapp.

Jag tycker dock inte att svenskt kött är dyrt. Det som är dyrt är att köpa kött från en djurhållning som leder till ökad antibiotikaresistens. Välj istället kött och mejeriprodukter från en hållbar djuruppfödning som tar ansvar för antibiotikan.

Detta resonemang är relevant även om man är vego. De flesta grödor framställs ju faktiskt med hjälp av gödsel som kommer från djuren.

Antibiotika till friska djur

Globalt sett används två tredjedelar av all antibiotika inom djuruppfödning, dessutom helt i onödan till friska djur. En tredjedel används inom humanmedicinen.

Problemet grundar sig i att man inom djuruppfödning i många andra länder ger djuren antibiotika trots att de är friska. De gruppbehandlas i förebyggande syfte för att råda bot på de problem som finns inom uppfödningen. Det är nämligen billigare än att bygga om och ändra rutiner. Det finns även länder där man fortfarande ger djur antibiotika för att de ska växa snabbare, det finns inget hållbart eller rimligt i det.

Så kan du äta med gott samvete:

  1. Ät svenskt kött. Tycker du det är dyrt, ät då mindre kött men satsa på kvalitet när det gäller.
  2. Ät mer viltkött.
  3. Satsa på lokalproducerade grönsaker.

 

//Kattis

  kommentarer

Burgarbuffé när födelsedagsbarnet själv får välja – tre recept som är bra både för smaken och plånboken

29 april, 2018
Burgarbuffe

Den här veckan har vi haft födelsedagsfirande hemma oss. Och visst är det nåt särskilt med just födelsedagar som gör att man går igång lite extra på det här med att skapa traditioner och sedan hålla fast vid dem? Hemma hos är det två födelsedagstraditioner som jag vägrar ruckar på.

1, Födelsedagsbarnet väcks med skönsång och frukost på sängen, och får absolut inte öppna några paket innan det på brickan är uppätet.

2, Födelsedagsbarnet får välja vad vi ska äta till middag.

Just nummer två har ibland varit en utmaning rent mentalt för mamman, eftersom hon ju har vissa bestämda åsikter om det som hamnar på tallriken… Och då det är hemlagat som gäller hos oss har det så klart funnits perioder där det som av barnen upplevs som den yppersta lyxen är det som kallas köpe-mat. Detta resulterade tex en gång i att sonen på sin födelsedag ville dela med sig av en fantastisk matuppfinning som han fått uppleva hemma hos en klasskompis- nämligen en portion färdigmat där maten var uppdelad i fack. Wienerschnitsel i plastlåda uppvärmd i micron kanske inte var en smaksensation- men huvudsaken var ju att födelsedagsbarnet själv var lyrisk! 🙂

På den 16:e födelsedagen genererade sonens val betydligt gladare miner då hans önskan var burgarbuffé. Eftersom man sällan vet hur många som dyker upp till middag hemma hos oss (tror tonåringar har ett sjätte sinne som talar om när det bjuds på god mat hemma hos nån) funkar buffé bäst. Hemma hos oss betyder burgarbuffé att vi grillar burgare (helst av grovmalen nötfärs), friterar klyftpotatis och lassar fram Calles special coleslaw, hemgjord burgardressing, mammans hembakade hamburgerbröd, karamelliserad lök, sallad, rödlök och tomat. Alla råvaror till detta, utom tomaten, går att få tag på i svensk form året runt, vilket gör denna meny extra bra!

Jag tycker ju alltid hemlagat är godast, så även om det finns finfina alternativ att köpa gör jag gärna allt från grunden själv. Det tar inte så himla mycket längre tid att forma hamburgare av färsk färs och att slänga ihop en egen dressing och coleslaw. Bröden och den hemfriterade potatisen tar så klart en stund att göra, men är så värt det eftersom det blir väldans gott. Dessutom blir det ju billigare, särskilt om man är många.

För er som är sugna på att piffa till burgarmenyn på Ross-vis kommer här tre recept som är superenkla:

hamburgerbröd
Enkla hamburgerbröd som du gör själv är både gott och billigt!

Bästa burgarbröden

Det här behöver du:
1 pkt jäst
8 dl mjölk
50 g smör
2 msk honung
3 tsk salt
2 dl grahamsmjöl
Ca 14 dl vetemjöl
1 uppvispad ägg + ev sesamfrön till garnering

Gör så här:

1, Smula jästen i en bunke (jag använder min assistent som jag älskar högt)

2, Smält smöret i en kastrull, häll i mjölken och värm tills det är fingervarmt.

3, Häll vätskan över jästen och rör tills det löst upp sig.

4, Rör i honung, salt och grahamsmjöl.

5, Tillsätt vetemjölet lite i taget tills det blir en smidig deg. Knåda eller kör i assistenten en rejäl stund för då blir brödet luftigare.

6, Låt degen jäsa till dubbel storlek, tar ca ca 60 min. Om du har kalaset på kvällen kan du göra degen på morgonen och lägga in i kylen, så står det där och jäser lagom tills du kommer hem efter jobbet och kan baka ut brödet.

7, Dela upp degen i lagom stora delar (för mig blir det ca 25 bullar). Rulla ihop till bollar och platta till dem när du lägger dem på plåten

8, Låt bröden jäsa på plåten ca 30 min. Sätt ugnen på 250 grader.

9, Pensla med uppvispat ägg och strö ev över sesamfrön (förslag på svensk ersättning till sesamfrön emottages tacksamt!).

10, Grädda i ca 10-12 minuter. Min ugn är lite ojämn så man får passa dem lite, ett knep är att när de fått fin färg på ovansidan och känns hårda när man knackar på dem med stekspade på undersidan så är de klara.

 

Calles salta coleslaw

Det här är en variant av coleslaw med lite salt smak som komponerats av sonen själv.
Tjoffa ihop följande i en skål och låt stå en liten stund innan servering:

Ca 1 liter strimlad vitkål
1 stor riven morot
½ strimlad rödlök
1 knapp dl creme fraiche
½ dl majonäs
Krydda efter egen smak med Piffi allkrydda eller liknande.

 

Hamburgerdressing

Ytterligare en sak att bara tjoffa ihop i en skål:

1 dl creme fraiche
0,5 dl majonäs
0,5 dl bostongurka
2 msk tomatpuré
3 msk chilisås
Krydda efter egen smak med vitlökssalt och cayennepeppar

  kommentarer

Var kommer maten ifrån?

24 april, 2018
Kategori:

Jag kliver in i värmen och välkomnas av en artig hovmästare som följer mitt sällskap till bords. Snabbt får vi in varsin öl på bordet och börjar skumma av menyn medan diverse vardagliga samtalsämnen betas av. Stämningen är på topp, att äta ute mitt i veckan sätter lite guldkant på tillvaron.

Jag är sugen på en klassiker, kött med bea och pommes. Ska bara ställa frågan först.

– Var kommer köttet ifrån?
– Det får jag kolla med köket, svarar kyparen.

Stämningen blir genast lite stel, kyparen går med snabba steg mot köket för att se om kockarna vet var köttet kommer ifrån. Samtidigt börjar mitt sällskap spekulera i vad jag ska äta om köttet inte kommer från Sverige, jag hänger på och skummar av menyn på nytt…

Denna scen har utspelat sig så många gånger att jag tappat räkningen. Framförallt är det dessa tre saker som förvånar mig varje gång.

  1. Att man inte har koll på vad gästerna serveras.
  2. Att kyparen ofta blir förvånad över frågan? Är det så få som bryr sig?
  3. Att stämningen alltid blir lite konstig när man frågar var maten kommer ifrån.

I mataffären eller på Systembolaget ser jag många som vrider och vänder på paket och flaskor för att försäkra sig om kvalitet och ursprung.

Men på restaurang överlåter man jobbet till kockarna, det är ju ändå det man betalar för. Dessvärre serverar många restauranger fortfarande anonym mat. Mat som många normalt inte köper i affären men gladeligen glufsar i sig på restaurang. Och betalar minst det dubbla för. Det tycker jag är lite konstigt.

Det är bara att jämföra med vinet för att förstå att något är galet. De flesta förutsätter att vinlistan ger information om var och vem vinet kommer ifrån, vilket år det är producerat och vilken druva det är baserat på. Inte bara om det är rött eller vitt. Men så är det ofta för råvarorna i menyn.

Det kan stå ”Köttbullar med gräddsås, rårörda lingon och pressgurka”. En typisk svensk rätt som gemene man nog ofta antar är gjord på svenska råvaror. Men det är inte säkert. Denna rätt är tagen ur en verklig meny och under de andra kötträtterna står det ”svensk entrecote” och ”svenskt högrev” det gör att jag anar ugglor i mossen. Ser jag detta på restaurang frågar jag hur det ligger till med de där köttbullarna.

För att göra det enklare för gästerna att göra medvetna val, finns det faktiskt en branschöverenskommelse om frivillig ursprungsmärkning. Men långt ifrån alla restauranger tillämpar den.

Varför fråga?

Jag väljer att fråga om maten är svensk, för jag vet att Sveriges bönder tillverkar produkter och råvaror som är toppklass gällande miljö, hälsa och klimat. Visst finns det schyssta råvaror även från andra länder, men då gäller det att hitta rätt bonde. Kan en kock argumentera för varför hen valt en råvara från en bonde i ett annat land, då kanske jag kan köpa det. Men det är jakten på den billiga råvaran och synsättet ”kött som kött” eller ”äpple som äpple” som jag är allergisk mot. ”Know your farmer” är ett bra uttryck.

Hoppas du inte känner dig jobbig när du frågar var maten kommer ifrån. Tipsa gärna om restauranger som är duktiga på att skriva ut råvarans ursprung eller har personal som kan berätta mer!

//Kattis

  kommentarer

Söndagsgrill och veckomeny

22 april, 2018
Kategori:
veckomeny

Hemma hos oss ägnas söndagen oftast åt ganska mycket matrelaterade aktiviteter. Jag brukar passa på att storhandla, skriva veckomeny och även laga en massa mat, då jag helst vill att åtminstone måndagens middag är klar redan på söndagen. Den här söndagen blev dock lite annorlunda eftersom jag spenderat helgen på västkusten med mina tjejkompisar, och alltså latat mig istället för att göra nytta. Men jag hann lyckligtvis ändå med både handlingen, planeringen och en härlig kvällsgrill i solen.

Vissa brukar planera menyn innan de handlar, men jag gör oftast tvärtom och komponerar veckomenyn efter det att jag varit i affären. Det beror på att jag erfarit att den som vill köpa svenskt inte alltid vet exakt vad den får tag på i butiken, och då är det lättast att i efterhand utgå från det som faktiskt finns hemma. Som de flesta andra baserar vi vår matlagning på ungefär samma råvaror vecka efter vecka. De här grejerna, som tex mejeriprodukter, ägg, potatis, rotsaker, pasta, bröd och nån form av kött/fisk, måste alltid finns hemma i kyl, frys och skafferi för att vardagen ska flyta på ett smidigt vis. Därutöver sätter vi piff på veckomenyn genom att handla det som finns i säsong (just nu längtar jag ihjäl mig efter svenska primörer, men glädjs åt att åtminstone den svenska gurkan nu är tillbaka efter vinterns frånvaro). För den som gillar att variera smakerna är det svårt att bara köpa svensktproducerat, så här ”fuskar” jag och köper hem bland annat citron och olika kryddor. Jag tycker också om att ”rädda” mat med kort datum både för att det känns bra att bidra till ett minskat matsvinn, men så klart också för att det är bra för smålänningens plånbok. 😉

Idag fick jag tag på både lamm- och kycklingfärs till halva priset där bäst före-datum var idag. Perfekt eftersom det var strålande grillväder och alla i familjen är väldigt förtjusta i färsbiffar som smaksätts på olika vis.  Nedan ser dagens smaksättning av färsen.

/Anna

Lammfärsbiffar
450 g lammfärs
1 halv hackad liten rödlök
1 riven vitlöksklyfta
1 tsk timjan
1 kryddmått mejram
Några kvistar hackad färsk persilja
1 ägg
Salt

Kycklingbiffar
450 g kycklingfärs
1 halv hackad liten rödlök
1 riven vitlöksklyfta
1-2 kryddmått chiliflakes
1-2 kryddmått malen ingefära
Rivet skal från en halv citron
1 ägg
Salt

Lammfärs
Av det här blev det lammfärsbiffar smaksatta med vitlök, rödlök, persilja, timjan och mejram.
Grillning
Maken grillar färsbiffar som serverades med potatis- och grönsaksknyten.

 

 

 

 

 

 

 

 

  kommentarer

En alldeles vanlig Anna

18 april, 2018

Hemma hos oss, precis som hos dig, äter vi varje dag. Morgon, middag, kväll och lite däremellan behöver vi mat för att må bra. Men för mig är maten så mycket mer än bara ett sätt att överleva.

Jag älskar att laga mat och baka! Att tänka ut vad vi ska äta, testa nya recept och rumstrera runt i köket gör mig glad helt enkelt. Och att laga mat till de jag tycker om är för mig ett sätt att visa kärlek.

Men precis som allt annat vi gör påverkar också det vi äter omvärlden. Därför har maten även blivit ett sätt för mig att aktivt bidra till andra bra saker. Jag vill att maten vi äter ska vara snäll mot miljön, påverka klimatet så lite som möjligt och så klart också vara bra för hälsan. Jag vill också att den ska bidra till att det blir fler arbetstillfällen här i min närhet, att det fina öppna landskapet ska bevaras och att den biologiska mångfalden ska finns kvar (vem vet vad som händer i framtiden, kanske kommer en idag superokänd liten organism i en kobajs ha en jätteviktig roll för att bota cancer eller hindra en miljökatastrof). Jag vet också vad jag inte vill- tex bidra till att människor i fattiga länder far illa och får en förstörd miljö för att jag vill ha billig mat.

Åh vad meckigt att hålla på att tänka så där, tänker ni kanske nu. Men vet ni vad, det är inte är inte svårt alls! Det är faktiskt hur enkelt som helst, för det är bara att köpa svensk mat. På riktigt, kan man ha mer tur än att bo här i Sverige där vi har världens mest hållbara lantbruk?!

Med det sagt vet ni vad jag vill förmedla med den här bloggen. Och om ni är nyfikna på hur man lever det här i praktiken, när man är en alldeles supervanlig tonårsmamma i en mindre ort på småländska höglandet, kan detta kanske vara en blogg att återvända till.

Inte långt från Tabergs topp i Småland bor den här bloggaren. Visst är det vackert här!
Inte långt från Tabergs topp i Småland bor den här bloggaren. Visst är det vackert här!

Lite kort om den här supervanliga tonårsmamman då. Till att börja med har jag ett väldigt vanligt namn: Anna. För er som är intresserade är det Sveriges näst vanligaste kvinnonamn, vanligast är Maria vilket av händelse också råkar vara mitt andranamn. Så mina föräldrar gjorde ett grundligt jobb för att se till att jag inte skulle sticka ut med ett ovanligt namn i alla fall. Förutom saknaden av en volvo har jag allt för att klassas som en riktig Svensson: Man, två barn, villa och vovve. Jag bor i Småland, men är född öschötte guschelov och vi har därför också en stuga i våra hemtrakter.

Nu när barnen är större och jag dessutom efter drygt 20 år som fotbollsledare lämnat mina idrottsuppdrag, har jag mer fritid än någonsin och den tillbringar jag gärna ute i naturen tillsammans med hunden, familj och vänner. Också det ganska vanligt tror jag.

Det som då kanske är lite ovanligt med mig är nog mitt jobb. Trots att jag bor långt från storstan har jag rott hem mitt drömjobb på LRF:s huvudkontor i Stockholm. Tack vare den nya tekniken och en bra infrastruktur kan jag ta del av allt som pågår på huvudkontoret samtidigt som jag utför mina arbetsuppgifter antingen ute på nån gård eller på kontoret i Jönköping. Det bästa av två världar alltså! 😊

På jobbuppdrag!
På jobbuppdrag!

 

 

 

  kommentarer