Halloumiskam – en symbol för okunskap

10 juli, 2019

Sommaren 2019 gör ett nytt ord entré i vokabulären – ”Halloumiskam”. Skämt åsido är det nog få som har missat den senaste tidens halloumidrev i media. Men som vanligt när det gäller debatter om mat så präglas den av okunskap. Många tror nämligen att Halloumin bör svartlistas för att den är full av antibiotika, men så är det inte. Det är alltså inte själva produkten som är antibiotikastinn, utan djurhållningen. (Är dock sannolikt gris och fjäderfä som får den största delen av antibiotika på Cypern, läs veterinärernas kommentar om det här.)

Det diskussionen borde handla om är hur mycket antibiotika som olika länder använder i sin djurhållning och hur vi bidrar till det genom att köpa importerade produkter. Enligt statistik från europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA är Cypern det land som ligger allra högst när det gäller antibiotikaanvändning inom djurhållning. Följt av ”delikatessländerna” Spanien och Italien.

Diagram som visar antibiotikaförbrukningen hos djur i EU appropå halloumiskam.
Sverige är det land i EU som ger minsta antibiotika till sina lantbruksdjur. Genom att medvetet välja svenskt kött och mejerivaror bidrar man inte till den ökade spridningen av antibiotikaresistens. Men i debatten om halloumiskam verkar det som att själva osten är full av antibiotika, och så är det inte.

Varför behandla friska djur?

Att en del länder har så hög antibiotikaanvändning inom djurhållningen beror på flera saker. Exempelvis att man kompenserar för en dålig djurhållning. Man ger djuren antibiotika istället för att bygga stallar där djuren trivs och håller sig friska. Det kan även handla om att man behandlar hela grupper samtidigt, trots att bara en individ är sjuk. (Tänk att hela dagis behandlas med antibiotika för att ett barn har åkt på halsfluss, kanske leder det till mindre vabb, men det är ej speciellt hållbart eller smart.)

I Sverige har bönderna istället anpassat stallarna efter djurens behov. Genom att tillgodose djurens behov håller sig djuren friskare och då behöver de inte antibiotika. Om ett djur blir sjukt, vilket såklart kan hända, behandlar man bara den sjuka och inte hela gruppen. Bättre djurhållning betyder också högre kostnader för bonden. Det är en av flera anledningar till att svenska bönders konkurrenskraft är sämre än andra bondekollegors i Europa. Det är också en anledning till att svenskt kött oftast kostar mer än importerat.

Import som äventyrar antibiotikans framtid

När man köper importerade animaliska produkter, är det ganska enkelt att förstå att man bidrar till en djurhållning som kanske i värsta fall är riktigt dålig. Men det kan vara svårare att koppla att man kanske bidrar till en kass djurhållning även när man köper importerade vegoprodukter, grönsaker och dylikt.

I stort sett all odling är nämligen beroende av att man har djur någonstans i kretsloppet (självklart för vissa men inte för andra). Därmed kanske den där vegoprodukten du just köpt, är baserad på en råvara som odlats tack vare att det finns djur i systemet. Grödan har kanske gödslats med bajs och kiss, eller kanske blodmjöl (rester från slakterier man omvandlar till gödsel) från djurhållning som vore olaglig i Sverige. Är den importerad finns det alltså en risk för att produkten indirekt stöttat en djurhållning som använder onödigt mycket antibiotika.

Särskilt ekologisk odling är beroende av att det finns djur i kretsloppet, något som många verkar glömma bort när man pratar om att man vill äta ekologiskt och veg.

Den enkla lösningen är att välja svensk mat, då kan du vara säker på att man bara behandlar sjuka djur med antibiotika.

Mer snack om jordbruk och mindre halloumiskam

Många konsumenter gör sitt bästa för att göra medvetna val. Men när det kommer till mat och hållbarhet är debatten så svartvit att det blir svårt att skapa sig en nyanserad bild. Det är halloumiskam, köttskam, laxskam och annan skam som hotar i mataffären. Det är särskilt svårt att ta ställning till vad som är hållbar mat då grundkunskapen hos de allra flesta när det kommer till jordbruk är väldigt låg. Hur många förstår exempelvis att Sverige har mycket goda förutsättningar för djurhållning? Med mycket marker i skogs- och mellanbygd. Att vi har bra förutsättningar för att odla gräs som idisslare kan förädla till kött och mjölk. Att djuren ger oss den grundläggande insatsvaran inom jordbruket – gödsel.

Det är på tiden att fler tar sig en funderare över djurens viktiga roll för matproduktionen och inom jordbruket. Oavsett vad man äter, så spelar djuren en avgörande roll för kretsloppet på gården, för att hålla våra marker bördiga och våra hagmarkerna öppna och fulla av surrande insekter och kvittrande fåglar.

Jag längtar efter en mer omfattande dialog om mat, jordbruk, klimat och hållbarhet och mindre skam. En debatt som gynnar förståelsen för matproduktion och gör det enklare för alla att förstå vad som är hållbart och vad som inte är det.

Mina bästa tips för att äta hållbart är:

//Kattis

Mormors kakor: Jitterbuggare