Vårdagjämning

I går var det vårdagjämning. Dag och natt var lika långa. Jag läser i boken ”Häxans årstider – Magisk trädgård året runt”  att det under förkristen tid troligtvis hölls ett vårblot denna dag. Man offrade för att blidka gudar och gudinnor. För att få god skörd, friska boskap och friska barn. Genom fönstren såg vi stora vita flingor falla sakta mot den bara gula marken. Lite typiskt att Kung Bore skulle hälsa på den dag som är Fröken Vårs. Ändå lite i sin ordning, när allt annat är upp och ner.Han den lilla var inne på sitt sjätte dygn med hög feber och under natten hade örat börjat värka. Jag undrar vad jag kan offra för att få influensan att släppa taget om hans kropp? För att få Corona att släppa taget om människorna? Jag är trött på det här nu. Jag vill ha vår och friska vindar.Idag blev några av mina önskningar besannade. Kråkungen fick antibiotika igår och är piggare idag. Han är hemma hos sin pappa. Mammahjärtat längtar, men han ringde mig på face time för en stund sedan, med hela munnen full av lördagsgodis och berättade ivrigt om en Tintin-film han  sett. Jag är tacksam över att man kan umgås över nätet. Se varandra i samtal. Något som är ännu viktigare nu när människor aktivt ska hålla avstånd. I flödet på mina sociala medier såg jag igår flera stycken som hade AW online. Kreativt och roligt. Även om vardagen ser annorlunda ut, så finner vi lösningar för att umgås med nära och kära. Det gör mig glad och hoppfull.

Solen sken idag  Det kändes varmt och skönt i lä bakom huset. Jag plockade upp tegelbitar i gräsmattan som blåst från taket på det vita stora huset. Tänkte på barfotadagar och kubbturneringar. Lata sommarlovsdagar och kliande myggbett på skrubbade ben. Jag strosade runt i en trädgård som är ny för mig. Drack kaffe mot väggen och tog en riktigt lång promenad. Jag hittade både tussilago och snödroppar.Stallkatten Astrid höll mig sällskap.Jag lyssnade på Lalehs låt Vårens första dag flera gånger under min promenad. Mina steg kändes lätta efter grusvägen och för en stund glömde jag nästan bort dubbelsidiga öroninflammationer, karantäner och oron för nära och kära. Jag glömde nästan bort hur otränad och stel min kropp är efter en vinter med själsskav och för mycket stillasittande. Jag önskar att de grammen jag svettades ut under promenaden, duger som offergåva till Fröken Vår.  Så att vi alla får hålla oss friska och krya.

”Vårens första dag. Och jag vill va´med. Och jag vill va´ så med. Så att jag kan se. Att jag är en del av allt….”

 

Var rädd om dig.

Med värme // Louise