Jag är inte beredd på kris
För ett tag sedan fick jag, liksom de flesta andra i Sverige hem broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Att kriget kommer är för mig en avlägsen känsla men broschyren väcker ändå en typ av obehag. En kris känns väldigt långt bort när man njuter av försommarens ovanligt varma temperaturer och smaskar i sig svenska jordgubbar redan till nationaldagen. Men hur långt bort är krisen egentligen?
Lager för kris på 35 kvadrat?
I samband med krisberedskapsveckan läser jag diverse inlägg i debatten om hur vi ska klara av en kris. Jag känner mig träffad som en av Sveriges naiva invånare. Man ska alltså klara sig själv minst tre dygn, det mest kritiska är färskvatten och mat. Jag bor i en liten lägenhet i Stockholm, var ska jag bunkra min krismat?
Visst kan jag bunkra upp med jordnötssmör och andra kaloritäta livsmedel med hög hållbarhet. Men OM krisen kommer, hur långt räcker det? Och vem har i sin lilla stockholmsetta plats för ett beredskapslager. Inte jag i alla fall. Mitt lager finns ju i närmaste matvarubutik.
Jag har inte heller någon odling, förutom en liten plätt på sommarstället. Men där är jag långt ifrån självförsörjande. Att odla på distans är också utmanande, speciellt detta torra år och mina grödor ser allt annat än frodiga ut.
Missväxt ledde till svält
Att min hobbyodling kämpar för att överleva är dock ett mindre problem. Just nu kämpar landets bönder, de som faktiskt fixar mat på mitt bord, med rådande torka. På flera håll ser odlingarna riktigt skrala ut och en skörd i normalstorlek kan nog flera bara glömma. Är det nu krisen kommer?
För 150 år sedan drabbades Sverige av total missväxt, svälten var ett faktum. Många dog och många lämnade landet för att finna lyckan i USA. På denna tid var självhushållning normen (vilket tyder på att jag inte hade levt lycklig i alla mina dagar på denna tid) och fick man en katastrofskörd hade man helt enkelt ingen mat.
Så ser det inte ut i dag. Vi har en global handel och bönder som är proffs på vad de gör, de kan avvärja många hinder och risker på vägen med sitt kunnande, men inte allt.
En resilient livsmedelsproduktion
Oavsett om krisen orsakas av den skakiga världspolitiken, eller om det helt enkelt är moder jord som krånglar till det med väder och vind. Tycker jag det är dags att arbeta för en ökad svensk livsmedelsförsörjning som är robustare än i dag, med bättre motståndskraft.
Det handlar dock inte bara om beredskap, utan även om svenska mervärden som är otroligt viktiga på lång sikt, ett exempel är den låga användningen av antibiotika inom djuruppfödningen. Det är något jag skulle vilja se fler politiker jobba för.
Läs också: Bunkra mat – varorna du bör ha hemma vid en krissituation
0 kommentarer