Är maten för billig?

1960 spenderar vi runt 30 % av vår disponibla inkomst på mat. 2016 ligger den siffran på runt 13 %. Är det en rimlig utveckling eller är du beredd att betala det pris maten faktiskt kostar att producera? I dag innebär EU-stöden till jordbrukarna att du har mer pengar i plånboken även efter dina matinköp.

EU-stöden är på tapeten för att Sveriges EU- och handelsminister, Ann Linde, medverkade i Aktuellt på just detta temat. För den nyfikne är det 10:20 in i klippet som du hittar här. Dessvärre målar hon upp en bild som är fel.

Konsumentstöd inte jordbruksstöd

Det Ann Linde dessvärre helt missar att nämna i inslaget, är att EUs jordbruksstöd delvis finns till för att reglera matpriserna, man skulle faktiskt kunna kalla det för ett konsumentstöd istället för jordbruksstöd.  Det vill säga, utan stödet till bönderna kommer sannolikt du och jag att spendera bra mycket mer pengar på mat än vi gör i dag.

Visst är det svårt att sia i hur matpriserna hade sett ut om vi aldrig hade gått med i EU. Men genom att snegla på Norge får man ändå ett hum om hur det skulle kunnat se ut.

Norge toppar listan

Norges matpriser har historiskt sett ökat snabbare än de har gjort i Sverige. Norge är även det land som lägger mest pengar på bidrag till jordbruket enligt en rapport från OECD som Jordbruksverkets blogg: Jordbruket i siffror, refererar till.

Mer än 50 % av de norska böndernas inkomster utgörs av statliga bidrag och ersättningar. I topp gällande bidrag till bönderna ligger även Schweiz, Japan, Korea, Island och Turkiet.

I Sverige återbetalas i dag tio miljarder till svenska bönder via EU. Det är 15 procent av lantbrukets totala inkomster per år (65 miljarder). Alltså en betydlig skillnad jämfört med ex Norge.

Livsmedelsstrategi bra för plånboken?

Ann Linde försäkrar bönderna att de inte behöver oroa sig för verksamheternas ekonomi, men hon förstår att oron finns. Här hänvisar Linde till den nationella livsmedelsstrategin som regeringen satsat 1 miljard kronor på. Och visst är det positivt. Men faktum är att lantbrukarnas ekonomi i dagsläget är beroende av pengarna från EU, det kommer inte livsmedelsstrategin att förändra.

Samtidigt som Sverige går i bräschen för sänkta jordbruksstöd, har Sveriges bönder extra nationella lagkrav på sig att leverera under. Krav på en högre djuromsorg är ett exempel som är bra för djuren och poppis hos konsumenterna. Men när vi är det enda landet som håller höjd i djurskyddet så snedvrider det konkurrensen.

Det är fint att kunna stoltsera med världens bästa djurhållning. Men det är sannerligen synd om våra politiker driver en linje som ser till att den inte är ekonomiskt hållbar i längden.

”Länge leve den perfekta matproduktionen, som tyvärr inte längre finns.”

//Kattis