Har vi peakat?

9 december, 2017
Kategori:
Öl från tre svenska bryggerier. Foto: Joel Linderoth.

Den som varit det minsta intresserad av den svenska ölutvecklingen de senaste åren har så klart noterat det starkt växande antalet bryggerier på den svenska ölscenen. Vecka för vecka, månad för månad så har fler och fler bryggerier satts i produktion och vi har kunnat smaka deras öl. Men är expansionen över nu?

Någon gång måste det ju nå toppen på volymkurvan, så enkelt är det ju. Och några järtecken finns det ju, 2-3 bryggerier har lagt av, Slottskällan köptes av Coppersmiths och en hel del bryggerier tittar nog på timåtgången och plånboken och tänker… ”när ska det vända?”. Väldigt många svenska bryggerier befinner sig just nu i slutet av första fasen i ett företags liv och måste ställa sig frågan om man ska satsa och kanske kunna börja ta ut lön eller om man ska fortsätta köra på med oförminskad styrka.

Ett av alla bryggerier som bestämt sig för att öka är jämtländska Revsund och deras situation är ganska vanlig bland svenska bryggerier.

– Nu har vi utrustning så vi klarar oss ett tag, det är tiden som inte riktigt räcker till. Vi har båda ett heltidsjobb och lägger nästan varsin heltid även på bryggeriet, säger Jonasson i en artikel här på Land.

Och det är ju så det är, det tar tid att brygga öl. Det tar tid att flaska öl, etikettera öl och dessutom ska man städa det där bryggeriet gång efter gång efter gång efter annan. Och så tar det tid att sälja ölen. Eller kanske inte att sälja den men att distribuera den.

Så där sitter man. Med ett förbannat gott öl som väldigt många vill dricka men man måste investera för att kunna växla upp, skaffa ett större bryggverk, skaffa en starkare budbil, släppa en någon ny kraft i verksamheten som kan se till att man hinner brygga varje dag hela veckan.

Klart några ser sig om och tänker – vad fan, jag pallar inte.

Trots att det är så roligt.

Men har vi peakat? Nja, det har vi inte.

Det fortsätter att dyka upp nya bryggerier. De flesta fortfarande med hembryggning som gett mersmak, med drömmen om att servera SIN öl på den lokala puben och med ambitionen att bli en lokal leverantör av den där härligt skummande drycken.

Några kommer att stanna där. Några kommer att satsa vidare och sikta på större marknader. Och några kommer att starta, växla upp och sedan packa ihop och gå tillbaka till hembryggningen igen.

Men har vi peakat? Nja, inte än.

St Eriks IPA från St Eriks bryggeri
Chapterhouse i Växjö - klart bra öl