Winter warmer från Sibbarps husbryggeri

5 december, 2018
Kategori:
Winterwarmer från Sibbarps husbryggeri. Foto: Joel Linderoth.

Det finns några bryggerier som man sällan blir besviken på och Sibbarps husbryggeri är ett sådant. Sibbarp ligger i Malmös utkanter i området Limhamn och har de senaste åren lanserat öl med bra och jämn kvalitet. Jag har följt dem kontinuerligt och även om jag inte druckit alla deras öl så kan detta vara ett av deras bästa än så länge. Du borde smaka den!

Winter warmer alltså, en öl som passar bra för vinterns kyla och som har sitt ursprung från Storbritannien där stilen omhuldas av de flesta bryggerier. Svenska bryggerier har den inte som stapelvara men fler lär följa efter när de smakat den här godsaken, den är som sagt väldigt vacker i sin komposition.

Du frågar så klart varför?

Jo, för att den chokladig, fruktig, djup och lätt söt men balanseras fint upp av en tydlig och mjuk beska. Den är fyllig utan att vara tung, den är smakrik utan att vara överväldigande, den är apelsinig och citrusig i skön kombination och den är redan en favorit i december.

Så enkelt det kan vara om man har koll på vad man gör, Sibbarps går från klarhet till klarhet.

0 kommentarer

In times like this chocolate stout från Beerbliotek

26 november, 2018
Kategori:
In times like these från Beerbliotek. Foto: Joel Linderoth.

Beerbliotek och nya öl är en sanning som fortsätter hålla, alltsedan starten 2012 har göteborgsbryggeriet oförtrutligt lanserat nya öl och nu är man långt över nummer 200 när det gäller bryggda öl. Den här, In times like these, är nummer 229.

Nu är ju antalet olika öl tämligen ointressant om inte ölen är välgjorda, spännande, roliga och härliga men lyckligtvis så är Beerblioteks öl alltid välgjorda och det gäller även den här nykomligen i bryggeriets katalog – en folköl som ovanligt nog är en chokladstout.

Folköl har kommit att utvecklas till en spännande yta för svenska bryggerier och från att ha varit en ölversion som såldes i 6-pack med mediokert innehåll så kan man på många ställen idag köpa folköl som är i toppklass – både smakmässigt och experimentellt. Beerblioteks tillskott är definitivt smakmässigt i hög klass och för att vara en folköl så kan man dessutom klassa den som experimentell – hur många folköl på burk som titulerar sig chocolate stout kan du räkna upp?

Ölen är krämig, tydligt chokladsmakande och med en tyngd i smak och munkänsla som är imponerande för att vara en så pass alkoholsvag öl. Ljuvlig brasöl, härlig till mustiga, tunga köttgrytor och lysande till kladdkaka med en klick grädde på – perfekt höst/vinter-öl när man så tydligt vill krypa ihop i soffan och bara fundera över livets gång. Den här ölen gör funderingarna mysigare, utan att för den skull förstöra koncentrationen.

Nummer 229 från Beerbliotek alltså, vi hoppas den kommer följas av många fler!

 

0 kommentarer

Mistral från Ängöl

5 november, 2018
Kategori:
Mistral Single Hop från Ängöl. Foto: Joel Linderoth.

Har du någon gång varit i södra Frankrike så vet du vad mistralen är för något. Från bergen kommer en intensiv, genomdrivande och ganska kall vind som gör att man gärna tar på sig en extra tröja och kanske värmer lite vin med kryddor på spisen. Ölen från Ängöl heter Mistral eftersom den är bryggd med den franska humlesorten Mistral – dock inte för att den är så obehaglig som vinden mistral kan vara.

Humle är verkligen inte en ingrediens i öl som legat på latsidan de senaste åren, tvärtom så har humlen varit det bärande elementet i den sedan 70-talet framväxande moderna ölkulturen. Så klart var humlen en väldigt viktig ingrediens även före det men i takt med att humlen accentuerats, hyllats och utforskats så har den mer och mer kommit att bli ölens fixstjärna och lyser idag helt klart klarast i gruppen humle, jäst, malt och vatten.

I takt med det har även de lokala humlesorterna börjat ta plats och de senaste åren har många lokala humleodlingar satt igång på jakt efter de traditionella, inhemska humlesorterna som förr i tiden var så självklara på svenska landsbygden. Du kan läsa lite mer om svensk humle här.

Dock, i den här ölen så är tillskottet inte alls svenskt och inte alls klassiskt utan Mistral är fransk och nyframtagen i den moderna humleavlingens namn. Och det gör ju inget, bara det blir bra.

Och det blir det. Ängöl från Kalmar vet hur man brygger öl och man vet dessutom hur man handskas med humle och lyckas på en maltig botten låta humlen ta plats och spela förstafiolen. Jag ska medge att jag aldrig hade satt Mistral som humlesort men de citrustoner som den ska ge finns klart där och drar åt lite mer exotiska aromer som passionsfrukt och mango.Välgjord, nyanserad och välsmakande – vad kan man klaga på då? Inget.

Fler fredagsöl hittar du här!

0 kommentarer

Little Rocket Man från Södra Maltfabriken

19 september, 2018
Kategori:
Little Rocket Man från Södra Maltfabriken. Foto: Joel Linderoth.

Det var någon som frågade mig om vilken öl jag hade som favorit för tillfället. Något förvånande hörde jag mig själv svara Little Rocket Man. Men efter att jag hade svarat så insåg jag att jag nog hade svarat rätt. Little Rocket Man från Södra Maltfabriken är en favorit just nu.

Södra Maltfabriken är ett bryggeri som jag följt ganska nära genom åren. När de rullade igång sin verksamhet var det i ett annat öl-Sverige, ett öl-Sverige som hade flera nya moderna bryggerier som Oppigårds, Nils Oscar och Jämtlands men där de lokala bryggerierna precis hade börjat etablera sig i olika delar av Sverige.

Södra Maltfabriken etablerade sig söder om Stockholm, tog ett retro-inspirerat namn och satte retro-etiketter på flaskorna och började rulla ut sin öl. Det gick bra trots att ölen faktiskt inte var så bra. Problem i bryggverket gjorde att det smakade plast och unket och jag tror baske mig de höll på i ett år innan de hade fått koll på problemen i bryggeriet.

Trots detta så ökade produktionen, närområdet hade väntat på ett lokalt bryggeri och man hade volymkapaciteten, man hade en begynnande distribution och man hade ett riktigt snyggt varumärke. Dessutom hade man tajming och Södra Malt blev en snackis, ett bryggeri som många fick en relation till.

Södra Maltfabriken fick också, vilket var ganska tidigt i den moderna ölsagan, i Sverige, möjlighet att vinna en offert på Systembolaget – en offert på (tror jag) 40 000 liter (eller var det 40 000 burkar?) – offerten var en av de första ”stora” offerter som ett av de nya, mindre bryggerierna plockade hem.

Om jag inte minns fel så var det pale alen Almighty som bolaget köpte in och om jag inte minns fel (igen!) så bryggde Södra Malt ölen delvis på Spendrups bryggeri i Dalarna.

Se där, ett stycke svensk ölhistoria! Och Södra Maltfabrikens och Spendrups historia har fortsatt – idag ingår Södra i Spendrups varumärkesportfölj.

Södra Maltfabriken och Spendrups. Foto: Skärmdump.
Södra Maltfabriken och Spendrups. Foto: Skärmdump.

Genom åren har jag druckit Södra Maltfabrikens öl med jämna mellanrum och jag har oftast landat i samma slutsats gång efter annan – habilt men inte mer. Felsmakerna finns inte kvar men det är genomgående öl som landar i mainstream-fällan, bryggeriet har landat i fållan där man vill kunna sälja större volymer till mindre priser (relativt sätt) och därmed håller man ned råvarulistan och lyckas inte dunka in de stora smak-sensationerna.

Märk väl att detta nu är spekulationer från min sida och en subjektiv upplevelse, det behöver inte överensstämma med sanningen.

Dock, på senare tid har jag hittat en del öl från Södra Maltfabriken som börjat röra sig i högre smakregister och den här – Little Rocket Man – är definitivt en fullträff från bryggeriet i Haninge. Smakrik, nyanserad och balanserad mellan de där lite mörka frukstråken och de lite ljusa citrus/grape-smakerna – en bra och finstämd mix.

Kul att Södra Maltfabriken har börjat hitta formen igen! Sedan måste jag kolla vidare på det där med Spendrups-kopplingen, vad är dealen egentligen?

0 kommentarer

Vi kallar den Kenta från Pivovary Lobkowicz

27 juli, 2018
Kategori:
Vi kallar den Kenta från Pivovary Lobkowics. Foto: Joel Linderoth.

Alla som gillar Hammarby har en relation till Kenta. Eller i varje fall till hans sång ”Just idag är jag stark” som spelas inför alla matcher som Hammarby spelar i alla sporter som finns. Nästan. Nu finns Kenta som öl också. Och den kommer gå hem hos Hammarby-folket, det kan jag lova.

Det är lite svårt det där med favoritlag. Under uppväxten älskade jag Kalmar AIK över allt annat, och gör nog fortfarande, och tyckte väldigt illa om de som spelade i lokalkonkurrenten Kalmar FF. När Kalmar AIK sjönk genom seriesystemen tappade jag lite av kärleken och när sedan flytten gick till Malmö så blev Malmö FF laget med stort l. Ny flytt, denna gång till Stockholm och visst var väl Hammarby härliga?

Numera är jag tränare för ett lag i Hammarby och klart att jag älskar Hammarby – det är ju grymt! Och med ett lätt nostalgiskt skimmer och en kollektiv själ i kroppen så ryser även jag när Kentas sång ljuder över Nya Söderstadion när det är dags för match.

Bra, då har vi sympatierna avklarade.

Så Kenta är en fotbollsöl alltså? För mig är det ingen bra kombination – fotboll och öl – men en Kentaöl måste man ju smaka. Så klart!

Smakmässigt är det inga fel på den. Ren i kompositionen, lätt beske-avslutning, en del kola i kroppen och inga kvalmiga, jobbiga fultoner som det är i så många svenska volymlager – rent och snyggt! Och det är klart, den tjeckiska ölkulturen brukar kunna leverera fin öl och så även här.

Dock, det finns en sak som buggar mig med den här ölen och det är just att den är tjeckisk. Kan det verkligen inte finnas något svenskt bryggeri som vill anta utmaningen att skapa en hyllningsölen till en smått legendarisk figur som Kenta? En figur som i mångt och mycket symboliserar ett helt annat Sverige än det vi ser idag, på gott och ont.

Dock, jag tror inte att det kommer hindra Kentapivon att bli en mindre succé. Klart Hammarbys fotbolls-anhängare kommer köpa ölen, njuta av ölen och köpa den igen. Möjligtvis är priset ett hinder – den kostar 25,90 flaskan – men vad gör man inte för Kenta? Eller för de som kommit på själva idén rättare sagt.

Du hittar fler fredagsöl här!

0 kommentarer

Golden Ale från Oppigårds bryggeri

23 juli, 2018
Kategori:
Golden Ale från Oppigårds bryggeri. Foto: Joel Linderoth.

Glöm aldrig klassikerna! Jag har sagt det förut och jag säger det igen – glöm aldrig de som gått före i de svenska ölbryggarkretsarna. Glöm aldrig Nils Oscar, glöm aldrig Nynäshamns ångbryggeri och glöm aldrig Oppigårds – tre bryggerier som varit med och förändrat den svenska ölmarknaden och som fortfarande skapar magiska öl – dag efter dag. Som den här – Golden Ale från Oppigårds bryggeri. 

Egentligen är det enkelt att brygga öl, det vet alla som bryggt hemma. Men samtidigt är det så oändligt svårt att brygga bra, välsmakande öl – det vet också alla som bryggt öl hemma. Dessuto m är det ännu svårare att brygga bra, välsmakande öl gång efter gång och att sedan se till att den smakar minst lika bra när den transporterats, förvarats, hällts upp och smakats av.

Allt det där har föregångarna inom modern svensk ölnäring klarat av och fortsätter att klara av vilket till viss del är en bedrift – det är inte det lättaste att vecka efter vecka leverera kvalitet och god smak i en liten flaska. Om du smakat en del av de nya svenska bryggeriernas öl så vet du hur svårt det kan vara.

Golden ale från dala-bryggeriet Oppigårds är en riktigt bra öl. Inte så att den daskar till med smakstyrka som övergår allt förstånd utan snarare handlar det om en nyanserad, smakrik, kvalitativ och läskande öl som passar perfekt till grillningen, till samtal och till fördrink. Det är en ganska bra mix för en öl.

Om du inte smakat på ett tag så slå till nästa gång du handlar öl, om inte annat för att hylla ett av bryggerierna som lett till att vi har den fantastiska ölkultur vi har idag.

0 kommentarer

Lata dagars IPA från Ängöl

22 juli, 2018
Kategori:
Lata dagars IPA från Ängöl. Foto: Joel Linderoth.

Smaka på namnet bara, Lata dagars IPA! Låter väl som en perfekt sommaröl eller hur? Ja, det är den faktiskt…

Inte bara då förstås, Lata dagars IPA kan man dricka året om och det man då får sig till livs är en engelskt inspirerad öl som bjuder på fruktiga dofter och smaker och en modererad beska som gör susen till mat. Men tänk inte de där storvulna, stort anslagna dofterna och smakerna som du får i en amerikansk IPA eller NEIPA – nej, här är det mer jord och murrighet som ger skjuts till smaken.

Ängöl ja, det är Kalmar-bryggeriet som startade som Ängö kvartersbryggeri men som sakta men säkert växt sig större och flyttat och numera lystrar till det kortare namnet Ängöl. Ett av många favoritbryggerier i min bok, ett bryggeri som sällan ger sig ut på större experimentella äventyr och som sällan brygger öl som skäms för sig.

Testa också deras brittisk-inspirerade ESB vid namn Ljuva Livets Ängöl eller deras belgisk-inspirerade dubbel – det är inte ofta man får smaka en svensk dubbel!

Dryckesvärd!

0 kommentarer

Hilma Vanilla Flippin Burgers Fries IPA från Omnipollo

30 juni, 2018
Kategori:
Hilma från Omnipollo. Foto: Joel Linderoth.

”Du borde vant dig nu” är en låt av Olle Ljungström. När jag hör den är det alltid med en blandning av resignation och hopp – resignation eftersom den antyder att inget kan förvåna längre, hopp eftersom det någonstans känns som om livet kontinuerligt erbjuder nya varianter på utveckling. Det är en bra låt i sin stillsamma lunkande basgång med accentuerat galet blås då och då.

Kanske kan man göra samma liknelse när det gäller Omnipollo. Deras standardkatalog – som är allt annat än standard – varieras med deras smågalna utspel i form av öl som hela tiden tar ölvärlden ytterligare ett steg ut i öluniversum. Dock, och det är det viktigt dock, alltid med smakerna i fokus  – inga galna experiment bara för experimentets skull.

Hilma är alltså en öl som bryggs med hamburgerbröd och pommes frites i brygden. Det får nog anses vara ganska ovanligt och om inte annat så accentueras ovanligheten av att ölen fått en tråd på Reddit – det är det inte varje öl som får. Trådens åsikter är ganska delade – kolla själv.

Flippin’ burgers är ju en hamburgerkrog i Stockholm och det är i ett samarbete krogen och bryggeriet emellan som ölen uppkommit, som upplagt för en gimmick som görs en gång och sedan aldrig mer, om det nu inte vore Omnipollo som ligger bakom – för då blir det ofta bra. Ja, jag kan också känna en viss trötthet över samarbeten och specialöl och limiterade öl och öl som BARA görs för att vara en uppmärksamhetsfaktor men i fallet Omnipollo så paras upptågen alltid (!) med smak och då blir det bra. Ibland riktigt bra!

Så här ser det ut förresten – på Omnipollos Instagram respektive på Flippin’ Burgers dito.

Nu kunde det ha slutat där – med en gimmick-artad öl från ett fantombryggeri som vill ”beer everything” och som bryggde en hamburgeröl men intressant nog har den här ölen tagit sig in på Systembolaget. Inte som en fast öl på bolagets hyllor förvisso men som en tillfällig gäst. Och då blir det genast lite mer intressant.

Läser man bolagets beskrivning på Systembolaget.se så är det inte mycket som antyder att det finns lite udda ingredienser i ölen.

Hilma enligt Systembolaget.
Hilma enligt Systembolaget.

Och faktum är att den beskrivningen är inte så dum – det är svårt att peka på något som kan avslöja de udda ingredienserna i ölet. Det finns tydliga smakdrag av grape och fruktsötma, överstyrd beska och en del örter och också en stum humleoljighet som är lite klumpig. Kanske kommer den från pommesen?

Gimmick eller inte? Kul att testa i varje fall. Och god. Och ytterligare ett steg i Omnipollos ambition att göra öl av allt….

 

 

0 kommentarer

Manic Mango från Brewski och Brewdog

18 maj, 2018
Kategori:
Manic Monday från Brewdog/Brewski. Foto: Joel Linderoth.

En gång i tiden var Brewdog det hetaste heta. Sedan gick det några år och så kom Brewski och blev det hetaste heta. När de nu gör en öl tillsammans så är den riktigt het…

Trenden med sambrygder fortsätter att leverera härliga öl till öldrickare runt om i världen. Bara den senaste tiden har vi kunnat smaka Electric friday av Electric Nurse och Mikkeller Stockholm (smakvärd!), Brewers in Arms som görs av Nils Oscar och Beerbliotek (också smakvärd) och så den här då – Manic Mango från Brewdog och Brewski.

Manic Mango förresten, kan det vara så att de bägge brew-arna gör en Frequency och blinkar till den gamla 80-talshitten framförd av Bangles – Manic Monday?*

När Brewski ligger bakom en öl med mango så tänker man så klart direkt på de stora framgångarna med Mangohallonfeber och Mangofeber DIPA, Brewski är mangofantaster och när de brygger med fruktsmaker så blir det oftast bra. Ja, vad de än brygger så blir det bra, de har ju lyckats förvalta sitt intåg på den svenska ölscenen på ett fantastiskt sätt.

Även Brewdog har ju bryggt med frukt och bär tidigare, inte minst minns man den en gång i tiden fantastiska Hello, my name is Ingrid som väl så här i historiskt ljus på något sätt startade Brewdogs kärleksaffär med Sverige? Eller gör jag mig skyldig till historierevision då?

Manic Mango är en IPA, den driver ganska mjukt mot mangosmaker och är mjukare i både anslag och frukt än Brewski Mangofeber DIPA som i mitt smakminne är rejält rivig i smaken – på ett för många riktigt bra sätt. Tallbarr finns här, frisk citrus och en stillsam beska som liksom sätter punkt för hela godsaken.

Den är bra. Den är faktiskt riktigt bra.

Ambitionen från Brewdog är att lyfta fram bryggerier från 10 olika länder och när det gällde Sverige så föll valet på Brewski. Jag tror att Brewski klarar sig finemang utan att bli upplyft av Brewdog men det spelar mindre roll, samarbetet ger ett gott resultat och det är inte det sämsta. Du hittar ölen här men du måste snabba dig om du vill smaka – den blir inte långvarig på bolaget dessvärre.

Fotnot *:
Frequency gör ett antal öl som tar sitt namn från klassiska poplåtar, såsom Czech your head, Parklife och Selling England by the pound. Vilka som gjort låtarna? Det återkommer vi till…

0 kommentarer

Black hops från Bearded Rabbit

1 april, 2018
Kategori:
Black hops från Bearded rabbit. Foto: Joel Linderoth.

För några år sedan kom den första stora vågen av svarta ipor, den där ölstilen som kombinerar den humle-tydliga ipan med den mörkt maltiga rostigheten som för tankarna till en porter eller en stout. Först väldigt häftigt, sedan lite tjatigt och sedan dess har stilen puttrat på utan att kränga vare sig hit eller dig.

Under åren så har jag kommit att njuta av den mer och mer, hittat finesserna i de bästa exemplaren och kommit att förstå viljan och ambitionen bakom en i förstone lite  udda kombination. Favoriter har kommit att bli Beerblioteks Sabotage – på burk dessutom – och Black Soil IPA från Sigtuna brygghus – två svarta ipor som lyckas balansera det rostade med det humliga friska och göra en balanserad variant av stilen.

Nu har jag fått en ny favorit i stilen, Black hops från Bearded Rabbit.

Bearded Rabbit, göteborgsbryggeriet som drivs av paret Therese Mortensen och Fredrik Gustavsson, gör bra öl och överlag är kvaliteten bra och konstant, ett tecken som tyder på att man har koll på bryggeriutrustningen. Vill man göra en liten Bearded Rabbit-provning så kan man med fördel beställa hem Monkish (APA), Rince & repeat (session IPA), Tropical (IPA) och nya I do (NEIPA) och sedan avsluta med härliga Stubble stout som är en riktigt fin imperial stout. Och så lägga till Black hops före den sista stouten så blir smakstegringen ännu finare.

Black hops gör det som en svart ipa ska göra, kalibrerar de rostade smakerna med fruktiga, friska, beska humlesmaker och ser till att de olika smakerna håller ihop. Här finns grape, kaffe, lakrits, fruktsyrligheter som går mot apelsin, en del choklad och i botten en djupare fruktighet som har lite dadelkänsla – allt toppat med en följsam och frisk beska som håller smaken pigg och fräsch. Jättegod!

Smaken är rund och följsam, skummet högt och brunsvart och sammantaget är det en imponerande brygd de fått ihop, de skäggiga kaninerna.

Om du som jag glidit ifrån svart-ipan som stil så är det här ett bra sätt att återuppliva den, du kommer inte bli besviken.

 

0 kommentarer