Hårt och mjukt på samma gång!

Kanske att jag kommer tjata lite om fotokursen några inlägg framöver! Men det är nog för att Pilgrim var så himla inspirerande och som sagt, hon löste upp viss frustation. Har ett bra tag inte fått till bilderna som jag har velat, jag har fotat och fotat och det har inte blivit som jag vill. Men nu kanske jag kan få till det?!

Hon hade lagt upp kursen så fiffigt, information och fakta – sen ut och pröva. Me like! Learning by doing funkar hos mig som handen i handsken. Vi fick egentligen endast två uppdrag med kameran men för mig kändes det faktiskt fler. Bara att våga gå in meny och titta på saker i samband med fotograferingen….Och att nollställa alla inställningar! Som faktiskt visade sig att behövdes. 😀

En av uppdragen var att fota en och samma sak, vad man nu valde, på olika sätt. Eftersom jag tycker blommor är ganska svårt att fota valde jag nåt som jag är oerhört förtjust i. En sten. Jag älskar sten för allt vad sten står för, fasthet, mjuka former, kantiga former, stora och små stenar, hårda men kan se mjuka ut… Och så kan man med lite fantasi lägga in sina egna tankar om en sten.

Och då tänker jag lite på Pilgrims senaste inlägg. Om stenar. Och om att lämna spår. Lite roligt med tanke på att det bara var någon dag sedan jag var där på fotokurs och valde sten som mitt motiv….