Månadens tomatvän: Ylva Arvidson på Borrabo

Nu ska ni få träffa Ylva Arvidson som lever och lär med Permakultur. Hon har givit ut en svensk handbok i ämnet som just heter Permakultur och dessutom undervisar hon och föreläser hon om ett hållbart liv och Permakultur.

Ordet Permakultur är en blandning av PERMAnent agriKULTUR, och skulle kunna översättas med hållbar odling men det är ju så mycket mer. Tanken är ett hållbart samhälle, med meningsfullt arbete, bättre miljö och hälsa, solidaritet och säkerhet. Jag gick min första kurs i Permakultur för några år sedan och är lite småförälskad i tanken och hoppas på kunna leva mer och mer efter principerna i Permakultur vilket gör att jag är extra glad att Ylva ville vara med som min tomatvän. 

På gården Borrabo som Ylva bor på, håller de sig till till årstid och breddgrad när det gäller den mat de äter. Det vill säga, de äter det som är aktuellt för årstiden och som kan växa på våra breddgrader. Det är en del av Permakulturlivet, att anpassa sitt leverne efter förutsättningarna och nu ska ni få följa med på en tomatresa som handlar om mikrober, bakterier och jord. 

Vad är det bästa med att odla tomater?

Det bästa med att odla tomater är man får goda och näringsrika tomater på gångavstånd från sitt kök. 

Vissa sorters tomater kan växa på friland hos oss, som bor på 58 grader 11 minuter nordlig bredd, men vi fuskar också lite på breddgradsfronten genom att fylla vårt växthus med mer finkänsliga tomater och växthusgurkor på somrarna, när vårens för-sådder och första skörd av gröna blad i växthuset är över.

Detta med att tomaterna inte har fraktats längre än de få stegen mellan växthuset och vår köksdörr är också en viktig sak för oss. Vi vill att vår mat ska tyngas av så få ”matmil” som möjligt. 

Slutligen är det också en ekonomisk fråga. Vi räknade lite på hur många tomater av den kvalité vi kan odla själva, vi skulle behöva sälja för att ha råd att köpa en enda tomat av samma kvalité. Det var en herrans massa tomater. 

Har du några favoritsorter gällande tomater som du skulle rekommendera? 

 Vi brukar organisera våra sorter så här. På friland sätter vi massor av vanliga tomater. Du vet, tomaten tomat. Röd, mellanstor, högvuxen. Här har vi oftast använt Runåbergs fröer för Glacier, Matina och den gamla stadiga sorten Dansk Export. Dessa pålitliga plantor ger oss en bra grund för matlagning under säsong och fyller frysen när det börja bli för kallt utomhus. 

Inne i växthuset blandar vi stora tomater med väldigt små tomater. Då får vi bra spridning över säsongen. De små blir klara fort och fortsätter att producera nya tomater länge. De stora tar tid på sig men kan sedan stanna kvar i växthuset långt in på hösten. En klar favorit bland de stora tomaterna är Runåbergs Marmande, en mångrummig tomat som är ett oslagbart pålägg. En enda stor skiva räcker för en macka och då är himlen nära! Brandywine är också en trogen gäst i vårt växthus. Den har ett stadigt fruktkött som skuret i tärningar lika ofta hamnar i en matig sallad som i en gryta. 

De små tomaterna är mest salladsgodis och plockmat för klåfingriga växthusbesökare i alla åldrar. Här klarar vi oss inte utan Chilega. Frukt ÄR faktiskt godis! Black Sweet Cherry är en annan favorit i godispåsen, tillsammans med Naranja. Om sommaren är det lördag hela veckan! Samtliga dessa sorter hittar vi hos Runåbergs fröer.

Den viktiga balansen mellan bakterier och svamphyfer i jorden

Vår tomatsäsong börjar i vårt kök i Februari. Ganska sent i februari, vi har inte så bråttom och det är mycket som ska hända ute i växthuset innan det är dags att plantera ut plantorna där fram i slutet av maj. Så om vi börjar alltför tidigt blir plantorna för stora för våra ”kuvöser” i växthusets förmak. Jag ska berätta mer om dem lite längre fram.

Men först alltså köket. När jag sår tomatfrön så hämtar jag in jord från en plats där det vuxit tomater förut. Då kan jag vara säker på att den viktiga balansen mellan bakterier och svamphyfer är den rätta i jorden. Fungerade jorden bra för tomater förra året, så fungerar den bra nästa år. 

Tomater är till sin natur en marktäckande perenn. Så levde den sitt liv i latinamerikanska djungler innan vi hittade på att förädla den till de triljoners olika sorter som finns idag. Detta innebär att en tomat behöver ganska hög halt av svamphyfer i sin jord. Detta hänger ihop med den naturliga successionen – utvecklingen från bar mark till uppvuxen skog. I början av denna succession finns till det nästan bara bakterier i jorden, inte mycket svamphyfer att tala om. Bakterier är snabba på att föröka sig och finns överallt.

Svamphyfer däremot, tar lite längre tid på sig att växa till sig, även om deras sporer också finns överallt. Svamphyfer är tunna, smala små rackare som växer samman till stora nätverk under jorden. De är väldig känsliga för störningar, sätter du en spade i jorden så rämnar svamparnas nätverk sönder och samman! Så ju mindre du rör omkring i jorden, dess bättre. Om ett stycke mark lämnas ifred blir det förr eller senare en skog och då har svamphyferna hunnit växa till sig kolossalt! De dominerar fullständigt livet i underjorden. Tomater hör hemma någonstans strax åt skogshållet till sett från mitten av resan mellan bar mark och skog. 

Många av de problem som tomatodlare brukar stöta på, handlar om just detta, att balansen mellan bakterier och svamphyfer är inte den rätta. Både bakterier och svamphyfer är mat för encelliga djur (protozoer) som när de ger ifrån sig sitt näringsöverskott – vi kan kalla det amöbebajs – så frigörs växtnäringsämnen som bakterier och svamphyfer har gruvarbetat loss från både organiskt och Oorganiskt material i jorden. Här i amöbebajset finns också det viktiga kvävet. MEN! Det kväve som kommer via bakterier och det som kommer via svamphyfer har inte samma form. 

När du odlar tomater i en jord som inte har tillräckligt med svamphyfer, svälter tomaten och blir känslig för diverse sjukdomar och smakar inte som den ska. Allt börjar och slutar med jordens mikroliv och balansen där mellan bakterier och svamphyfer. Därför hämtar jag såjord för mina tomater, från platser där jag tidigare odlat tomater. Fröna gror på bara ett par dagar. Mina tomater får rätt form av kväve (amonium) från början och blir starka och motståndskraftiga. Så länge de står i köket får de unga plantorna lite extraljus från en led-armatur med fler olika frekvensområden.

Vi förodlar tomaterna i kuvöser

Nästa steg i vårt tomatår är att kruka om småttingarna, återigen använder jag före detta tomatjord, och flyttar ut dem till våra förodlingskammare i växthusets förmak. Dessa ”kuvöser” har vi byggt ihop med ganska enkla medel. Ett par hyllor med en hög kant som gör att hyllan blir som ett litet tråg. En vaxduk ligger i botten av trågen som vi sedan fyllt med sandlådesand (fraktion 0-4mm). I denna sand ligger hela anläggningens dyraste inköp. En värmekabel som har en tillhörande termostat som sitter på väggen bredvid. Kabeln ligger i jämna slingor i sanden för att värma upp hela bädden. Hela rasket måste sedan vattnas då och då så att sanden alltid är fuktig när värmekabeln är på, annars bränner kabeln. 

Kring alla sidor runt dessa hyllor har vi sedan satt upp ett reflekterande material. Det kan gå bra med vad du nu kan få tag på. Vi hittade billiga sådana där skyddsmattor att lägga på bilrutor för att slippa skrapa is och snö. De blänker så fint i våra kuvöser. Hyllorna sitter på en vägg, så det blir en öppen sida utåt rummet. Där har jag klurat ut hur man kan göra rullgardiner av samma bilrutematerial. Studera en vanlig ”risgardin” så kommer du nog också på hur snörena ska dras. Har du väl listat ut detta kan du göra rullgardiner av allt som går att rulla.

Ute i växthuset är det fram i mars fullt med gröna blad. Man längtar ju så förgjordat efter grön mat så års. När tomatplantorna inte längre får plats i kuvöserna planterar vi ut dem i sallatshavet allt eftersom. Detta fungerar bra en kortare tid men vi kan inte låta tomater och sallat stå i samma jord för länge. Sallad är visserligen egentligen två-årig så den tål att få lite kväve via svamphyfer ett tag. Men i längden har vi märkt att tomaterna tar stryk. Salladen drar till sig bakterier för att få näring och kväve. Bakterierna bjuder snällt på massor av kväve i form av nitrat. Ett slags kväve som tomaterna inte kan använda sig av. Så, tomat i salladshav kan vi bara behålla i upp till tre veckor ungefär. Sen åker de gröna bladen ut och tomatrötterna får fritt fram att locka till sig svamphyfer som matar dem med rätt form av kväve. 

Inget konstgödsel i våra odlingar

Eftersom vi aldrig rör om i jorden i växthusets upphöjda odlingsbyttor, alltid ser till att jordytan är täckt med organiskt material och ser till att det alltid finns lite fukt kvar i jorden i växthuset hela säsongen, utom när det är frost ute, samt aldrig tillsätter konstgödsel, så trivs och frodas mikrolivet i jorden, i rätt balans mellan bakterier och svamphyfer, och tomaterna mår finemang i samma jord, år efter år.

På friland gäller samma sak. Samma bäddar år efter år. Inga spadar, inget gödsel, alltid täckt jord. I en av våra utomhusbäddar odlar vi sparris ute vid kanterna och tomater i mitten. På våren är sparrisskotten ensamma herrar på täppan, om sommaren ger sparrisens skira bladverk lagom skugga åt tomatplantorna. De tomater som inte hinner mogna ute kokar vi sylt på.  

Vi har på permakulturvis byggt vårt växthus vägg i vägg med vårt pannhus, så tomatsäsongen i växthuset kan bli väldigt lång. Vi bråkar inte med att ge extra ljus om höstarna, men tack vare den extra värmen från pannhuset vägg i vägg, håller sig tomaterna färska och fina långt efter att fotosyntesen har gjort sitt fram i november. Den allra sista tomaten för året brukar vi plocka in i köket vid juletid. Sedan lever vi utan tomater fram tills de först småtomaterna mognar i slutet av Juni. Det är en längtans tid, men det är härligt att längta när man vet att det vankas världens godaste tomater framöver!

Hur tänker du runt odling av hybrider och ickehybrider, alltså F1:or, vanliga tomater och kulturarvsorter?

Vi försöker alltid hålla oss nära ekosystemens sätt att hantera saker och ting. Hybrider kommer därför inte över tröskeln. Vi behöver dem inte. Mångfald däremot, är alltid bättre än enfald, så ju fler kulturarvsorter dess bättre!

Hur njuter du av den perfekta tomaten?

I smyg i ett hörn av växthuset, i solvärme i juli, när jag egentligen var på väg att göra något annat.

Växthustomaterna äter vi oftast upp färska. Säsongen är som sagt lång där. Utomhustomater som vi inte hunnit äta när frosten närmar sig, sköljer och förväller vi och kör ner i frysen i ursköljda mjölkpaket. Skulle vi få ett överskott från växthuset som vi inte hinner äta upp så hamnar de också i frysen.

Småttingarna drullar ner i mjölkpaketet som de är . De stora förväller vi först, skalar och delar i bitar innan de åker ner i frysen. Det underlättar hösten och vinterns matlagning säger de som lagar mat hemma hos oss. Dessa personer innefattar inte mig, så jag har inget favoritrecept att dela med mig av är jag rädd. Från kvist i mun är alltid det gottaste för mig!

 

Vad fick dig att vara med som Tomatvän för Bondjäntans tomater? 

Jag ville gärna vara med som tomatvän för att jag alltid vill ta vara på chansen att få berätta om hur mikrolivet i jorden fungerar, också när det gäller tomater!

 

Tack snälla Ylva för din spännande berättelse om jordlivet och tomaterna!

//Johnna aka Bondjäntan

Namn: Ylva Arvidson

Bor och odlar: På Borrabo gård i Västra Götaland odlar vi all vår sommarmat och en del av vår vintermat. Det blir en hel del mat eftersom vi ofta har volontärer och lärlingar hos oss under säsongen.

Arbetar med: Jag och min familj driver företaget Borrabo Permakultur AB. Vi har skrivit, illustrerat och gett ut den första handboken om permakultur: Permakultur! Framtiden i din trädgård. Boken kom ut i juli 2017 och första upplagan har snart sålt slut, vi håller som bäst på med att arbeta igenom en andra upplaga som kommer att komma ut våren 2021. Finns på Adlibris och Bokus.

Intressant att veta: Permakultur är ett planeringsverktyg som visar hur du kan odla och leva hållbart genom att samarbeta med ekosystemen. Det viktigaste ekosystemet på jorden finns i jorden. Därför arbetar vi också nu på en handbok kring just detta. ”Lilla boken om jordliv – eller – Släpp spaden!”  är några arbetsnamn.

Jag undervisar och föreläser flitigt kring permakultur och jordliv på många olika håll. Nu under Coronatider har jag arbetat mycket online och med distanskurser. Jag har också nyligen lagt upp en föreläsningsserie med en grundkurs om permakultur och jordliv på vår YouTube-kanal. ttps://www.youtube.com/channel/UCNs3r2ASlZPmF5Om9u4Xq6A

Vi planerar att i vår erbjuda en online kurs med denna grundkurs som bas. Under en sådan kurs tänker vi att du som deltagare ska kunna fokusera på ditt eget område och på hur du kan planera detta på ett ekosystemvänligt vis, som dessutom är mindre arbetskrävande och jätteroligt!

På Borrabo kommer vi framöver att hålla vi kurser om permakultur, jordliv och kompostering så fort Coronaviruset släpper taget. Vi tar också emot studiebesök från förhandsanmälda grupper. Dessvärre hinner vi inte ta emot enstaka besökare, men vi har deltagit i 1000-trädgårdar vid ett tillfälle, och det gav mersmak!

Välkomna till Borrabo www.borrabo.se

 

Fler Tomatvänner hittar du här: Månadens tomatvän