Året runt i Glädjehuset

Nu är det bra tid att förklara hur ett år i Glädjehuset ser ut med tanke på att det är en brytpunkt just nu. Vårt Glädjehus är ett kretsloppshus, ett växthus med höns och odling. Häng med året runt!

I början av året är det kallt, allra oftast minusgrader och Glädjehuset är inbäddat i snö. Detta är i Januari 2013 och vi har aldrig haft så mycket snö som vi har detta år. Vintern är lång och kall och det är mycket jobb med ett kretsloppshus som ska fungera maximalt och optimalt under förhållanden som vinterhalvåret har. 

 Även om vintern så värper hönorna fint och de börjar i januari när dagarna blir ljusare. De har inget ljustillskott MEN eftersom det är plastväggar och plasttak är ljusgenomströmningen av dagsljus maximal och bättre kan det inte bli. Solen strålar värmer gott i växthuset och ofta står jag bara där och njuter av hönsen kackel och värmen. Jag trivs i Glädjehuset tack vare att det går att andas här inne utan problem, inga spår av amoniak om man sköter det rätt.

När det var som kallast satte vi upp två värmelampor i fall att hönsen skulle frysa. Men de verkar ha klarat sig riktigt bra. I kutterspånet är det + grader även när det är -25 ut! Det känns ganska bra att stoppa ner handen och krama spånet som är en levande varmkompost förutsatt att man sköter om den.

Det äts och dricks, och hönorna börjar vilja ruva redan i början av februari. Jag släpper ut dem fina soldagar men de vill snabbt in igen. Och vem kan klandra dem, det är varmt och skönt där inne i Glädjehuset.  

Under våren, i slutet av april eller i början av maj får hönsen flytta ut till sina utegårdar med vind och regnskydd. Nu är det dags för kutterspånet att brinna tillsammans med hönsbajset och urinen. Ja lite gamla matrester finns det väl också. Det vattnas och vänds varje dag i ca en vecka eller längre om behovet finns. Komposten ska brinna och svalna så pass att man kan odla i den.

Under hela vintern har det pågått en komposteringsprocess med kutterspånet. Vi vänder minst två – tre gånger per månad och allt som oftast vattnats det också för att få ner syre i kutterspånet. Man måste känna och klämma på spånet samt ta tempen. Sköter man komposten dvs bädden av strö med noggrannhet så får man det varmt och gott, från någon + grad till 15 grader varmt.

När hönsen flyttar ut vattnas ”myllan” ordentligt och vänds en gång per dag. Jag blandar ner lite gräsklipp om jag har. Efter några dagar är det himla varmt, det brinner ordentligt och man måste vänta tills det har ”brunnit ut” lite.

När tomaterna planteras tar jag även lite vedaska med i planteringen. Jag lägger ner lite i myllan men det mesta strör jag över… Även chilisar får lite men det allra mesta får faktiskt tomaterna. Det är tomaterna som jag klemar bort om jag kan.

Vi har haft lite olika varianter av bäddar i Glädjehuset under åren som har gått. Höga bäddar, låga bäddar, bäddar med sarg och utan. Tvärsen och på längden. Behovet och nyfikenhet har styrt men även vad vi har odlat här inne. Dock är det alltid mest tomater. Men chili, aubergin, paprika, tomatillo och physalis brukar också klämmas in.

I alla fall så skördar jag med glädje massor av chilin, tomatillon och tomater av alla de slag. Galet mycket och en otrolig lyx att äta så mycket man bara orkar! En hel del konserveras också så att det finns att ta av under resten av året. Mera tomater blir det i år!

På senhösten när det börjar bli kallt är det dags att avsluta odlandet i Glädjehuset och börja förbereda för hönsens inflytt. Det känns lite kymigt men det får gå, man börjar plocka av alla frukter, mogna och omogna. Vissa chiliplantor gräver jag upp och krukar och flyttar in i källaren där de får eftermogna.

Korg efter korg med tomater får bäras in. Jo det är säkert, minst 5 korgar med tomater hamnade i köket i slutet på säsongen! Kändes något jobbigt ett tag… Det blir många långkok av tomatsåser, krossade tomater, ketchup, chilisås, inlagda tomater, torkade tomater och grytor med tomater.

Länge får vi ”färska” tomater att äta av. Alla gröna tomater låter vi eftermogna i sin egen takt på plåtar i plåtställ. Kände mig mycket smart när jag kom på den idén istället för att sylta alla gröna tomater. Men visst, vi har tomater i skålar och bunkar också i början innan det börjar sina. För varje mogen tomat som tas från plåtarna fylls snart upp med nya gröna tomater.

Steg två är att tömma Glädjehuset på all växtlighet när allt är avplockat. Många många skottkäror blir det med mycket bladmassa. Efter det är det dags att tömma Glödjehuset på all mylla! Det är också några skottkäror med finfin mylla att lägga ut i rabatterna och grönsaksbäddarna. När Glädjehuset är tömt fylls hela Glädjehuset med nytt kutterspån och hönsen får flytta in!

Hönsen bor in sig ganska snart och gillar den 50 cm tjocka bädden av kutterspån. Ungefär 30 balar med kutterspån går åt. Mycket kutterspån är det. Det är viktigt att inte snåla med kutterspånet och tro att man ska fylla på i efterhand om det behövs. Om du fyller på senare så hinner inte spånet brinna och värsta fall avstannar hela processen! 

Vintern kommer och hönsen lever ett stilla liv i Glädjehuset. Kutterspånet vänds och vi pjoskar med hönsen med matrester som godis eller som komplement. Det som de inte äter, kaffesump, citrusskal komposteras i kutterspånet. Ibland groddar jag till dem under vintern och då blir det ett himla kackel när godbitarna kommer fram. Gott och vitaminrikt!

Det viner kallt ute men inne Glädjehuset är det urgott!

Och sen börjar det på nytt…

Kretslopp i mitt Glädjehus!

 

Ska man starta ett Glädjehus som kretsloppsvariant bör man göra det tidigt på hösten, september-oktober. Planera tidigt hur du vill ha det och var.