Kan någon hjälpa en värnlös kvinna?

1 januari, 2018



Vi fortsätter med en resa bakåt i tiden och året är 2012 då vi byggde vårt första Glädjehus! Det är roligt att se tillbaka på vad vi gjorde, hur vi gjorde och här kommer gamla inlägg med mina kommentarer. 

5 dec 2012

Efter att jag har försökt gå ut med hunden och pratat med sonen som sitter fast på skolan så bestämde jag mig för att kalla hem maken! Jag körde med KAN INGEN HJÄLPA DENNA VÄRNLÖSA KVINNA!!!?? Illa valt tyckte maken men packade ihop. Med ynklig röst förklarade jag att jag klarar inte av det här… någon måste hjälpa mig med att skotta taket på Glädjehuset och hur ska sonen komma hem?… det är snö upp över öronen!

Frågan är bara, kommer maken hem? Han ska ju ta pendeltåget och sedan bilen för att hämta upp sonen som inte kommer från skolan då bussarna är inställda. Fick precis ett sms om att hans skola stänger pga snöovädret… hoppas att han inte blir utslängd innan maken hinner fram. Man vet ju faktiskt inte hur långt tid det kan ta med pendeltåget… Trafikinformationen säger att pendeln går sporadiskt…


Jag och Wilma the doggi kom nästgårds till grannen, båda var hemma från jobbet och skottade. Jag var helt slut när vi kom fram till dem… att pulsa i en halv meter snö var inte my cup of tea idag. Men Wilma tycker att det är toppen! En riktig isbjörn det där… Hon gillar verkligen snö och verkar inte märkbart tagen…
Nu vilar jag igen, dricker te som smakar lussebullar och lyssnar på trafiknyheterna. Och väntar på att min riddare ska komma hem. Ha det gott och vi ses snart igen!
Ps. egentligen går det ingen nöd på mig. ds


Maken kom hem och fick skyffla bort snö från glädjehusets tak. Själv låg jag helt avslagen av hög feber och tyckte allmänt synd om mig själv. Vi har inte haft så mycket snö som vi hade 2012-13, det var verkligen en riktig vinter!

Glädjehuset under årets sista dagar
Första vändningen i Glädjehuset